Sashas perspektiv

 

Jag och Melissa hade letat efter våra platser som vi hittade på nolltid. Vi hade tur att det inte var nån plats med 3 stolar utan bara 2 styckna för i det här läget så orkade jag inte med nya människor speciellt inte när man har en Melissa bredvid sig. Hon är så social och är absolut inte blyg mot nya människor. Hon kan sitta och fråga onödiga frågor i timmar. En normal människa skulle seriöst kasta sig i sjön.

”Sasha, Sasha jag vill köpa glass” tjuter Melissa och skakar om min arm. Jag ser mig om i flygplanet och kollar om flygvärdinnan var i närheten. Det var ingen liten plan det här som man brukar flyga i en timme de var en stor. Som tur stod flygvärdinnan några stolar ifrån oss och tog emot beställningar så hon skulle vara här snart.

"Saaasha" gnällde Melissa. Jag drog fram menyn som vi hade fått när vi steg in i flygplannet och kollade på det som fanns. Jag läste igenom allt och letade efter det som jag skulle vilja ha. Men sanningen var att jag hade ingen lust att äta någonting som är ovanligt för mig som älskar mat. Men efter hela den här händelsen har all min hunger gått åt sidan och jag får bara ont i magen. Jag vet att jag måste tvinga in mig lite mat, måste vara stark och jag kan inte var den svaga här. Jag måste ha allt i kontroll och det ingår i min hälsa. Jag bestämde mig för att ta en sandwich och letade sedan efter nåt bra till Mel. 

”Mel, det finns ingen glass och även om det fanns skulle du inte få för du har inte ätit mat idag så du måste få nånting att äta”

”Men jag åt  faktist en macka” stönar hon.                                                                                                               

”Ja, mackan du åt som frukost” svarar jag och jag började bli lite irriterad.

”Äter du mat så får du köpa vilket snacks du vill”  Hon ler stort och tog fram sin meny och försökte läsa, hon kan läsa men det tar flera hundra år innan hon läst klart ett ord. 

Jag tittade runt igen för att hitta flygvärdinnan och beställa maten och precis när jag såg henne kollade hon tillbaka mot mig och kom fram till oss. 

”Hej, skulle ni vilja ha något?” frågar hon trevligt och ler sånt där normalt leende alla flygvärdinnor har

”ehm.. ja tack, en sandwish-. och Melissa vad ville du ha” avbröt jag mig och puffade till henne lite på armen. 

"pannkakor, jag vill ha pannkakor har ni choklad pannkakor?" Tjöt Melissa hypad och stirrade hoppfullt mot flygvärdinnan. Flygvärdinnan som tydligen hette Chloe som det stod på hennes namnbricka skrattade och skakade på huvudet 

"Nej sötis de finns bara vanliga pannkakor" log hon                                                   

"Åh.." Sa Melissa besviket och drog ut sin underläpp ledsen och blinkade några gånger. 

"Men jag vill fortfarande ha pannkakor" fortsatte hon glatt. 

"De ska du få swettie" svarade Chloe 

”Någonting mer ni önskar, dricka?"

Jag kollar ner mot mel och gissar vad hon vill ha.

"Vi tar en fanta exotic bara".

"De ska bli, här har du din sandwich" hon räcker över mig den till mig "Och här har du en fanta exotic vill ni ha det burk? Flaska?" Frågade hon minst lika trevligt som förut

"Flaska, tack" försökte jag svara like trevligt och delade med mig med ett leende. Hon räckte över mig en flaska och log tillbaka.

"Pannkakorna dröjer ett tag" 

"Okej, tack så mycket" försökte jag låta lika glad som henne men lyckades inte så bra tyckte jag.     

 

"Sasha, varför rörde kvinnan konstigt på sig innan vi började flyga?" frågade Mel, och nej det va inte hennes första fråga. Ungen kan inte sitta still i 0,1 sekunder. Vi hade suttit i flygplanet i 3 timmar nu men kändes som ett helt dygn. Flygvärdinnan hade hämtat pannkakorna till Melissa och överraskade henne med choklad istället speciellt för dig hade hon sagt och jag log tacksamt mot henne. En sån trevlig flygvärdinna har jag aldrig varit med om kanske för att jag aldrig reser men skitsamma.

"Jag vet inte" svarade jag och hon kollade fortfarande runt på allt och alla. 

"Sasha, jag vill gå till toaletten" 

säger hon och vinglar med benen

"Gå då" svarade jag och den här gången rätt irriterat. 

"Ska du inte följa med mig?" frågade hon.

"Nej" svarade jag kallt. Hon ställde sig upp och trängde sig förbi mig för att gå mot toaletten. När hon hade gått kände jag lite skuldkänslor i magen men hon klarar sig. Jag kollade ut mot fönstret igen och tänkte på hur mitt liv kommer att bli, det var det ända jag kunde tänka på nu för tiden. Jag försöker sluta tänka på det men det går inte. Plötsligt i mitt jobbiga tänkande kom Mel snabbt in till mig och hon va helt röd i ansiktet 

"Mel, vad har hänt?" frågar jag och hon sätter sig och andas tungt.

"Mel" jag skakar hennes arm och försöker fånga hennes blick. Efter att hon hade lugnat ner sig lite tittar hon på mig.

"Jag skulle gå in i toaletten, jag öppnade dörren och gick in utan att ens kolla runt och när jag stängde dörren efter mig satt en man i toan" säger hon och lägger sin hand över munnen. Jag kollade med stora ögon på henne men efter ett par sekunder kunde jag inte hålla mig och brast ut i skratt.

 "Vad gjorde du då?" frågade jag och andades tungt efter all skrattande

"Jag skrek och han skrek och jag sprang ut" svarade hon 

"Varför skrattar du? han kunde ha dödat mig" säger hon argt.

"Jag vet, förlåt" sa jag och skämdes över att hon var mycket mer mognare än mig ibland. 

 

"Är du fortfarande kissnödig?" frågar jag henne.

"Nej, mitt kiss sprang iväg när jag såg mannen" jag skrattade och drog i hennes kinder hon skrek och slog till min arm. Hon fick mig alltid på bra humör. 

"Sasha, kolla den där mannen har samma godis som du gav mig för några dagar sen" säger Mel högt och pekar på en man.

"Man pekar inte på folk, det är oförskämt" sa jag i en låg ton så att ingen annan hörde och hon sänkte sin hand. Hon kollade på mannen som åt ur sin godis och han märkte Melissas stirrande.

"Hej" säger han och ler. Hon kollar på honom utan att svara men efter några sekunder svarar hon 

"Kan man köpa de där godiset här?" jag kollade på henne och skämdes.

"Mel, sluta" viskade jag mot hennes öra men hon verkade inte bry sig. Hon fortsatte sin disskution med mannen och han gav henne tillslut en godis. Jag kände hur mina ögonlock blev tyngre och tillslut blev allt svart och jag föll ner i en djup obekväm sömn.  

 

"SASHA vakna vi har landat" hörde jag en bekant röst men jag orkade inte öppna mina ögonlock så de förblev svart. 

"Sasha kom igen" jag mumlade lite och vägrade öppna ögonen plötsligt kände jag hur nån bet min arm. Jag tjöt till och ryckte till snabbt. Där satt Melissa med en ondskefull flin och kollade runt om sig oskyldigt. Jag himlade med ögonen och märkte att flera folk omkring mig hade hört mitt lilla skrik när Melissa bet mig. Några satt och fnissade och några andra skakade på huvudet. Rodnade spreds på mina kinder och jag försökte sjunka längre ner i sättet.

 

VI HAR NU LANDAT I OTTOWA, JAG HOPPAS NI HAR HAFT EN TREVLIG RESA OCH PLOCKA GÄRNA UPP EFTER ER

 

Vi var framme, jag ställde mig upp och trog på mig min kofta och hjälpte Mel att ta på sig hennes tröja. Jag drog fram min väska och Mel tog sin rosa ryggsäck och vi rörde oss ut. Jag gick mot dörren men innan jag gick ner för trapporna kollade ja runt för att se vår nya familj, jag lät min blick falla över varenda levande människa tills jag hittade en man och en kvinna som höll upp en stor skylt där det stod Välkommen till er nya hem Sasha och Melissa Gonzales ..... Oh boy. 

 

Jag och Mel gick ner för flygets trappor och rörde oss ner mot Mannen och kvinnan som stod och väntade på oss. De log stort och kvinnan sprang mot oss och kramade om oss hårt.

"Åh, ni vet inte hur mycket jag har längtat över att få se er. Ni är så söta" säger hon och drar Mels kinder. Mel gömde sig bakom mitt ben och kollade lite blygt mot kvinnan. jag rynkade på pannan förvirrat, Melissa? blyg? det här var någonting nytt. Mannen kommer fram till oss och skrattar åt hur Kvinnan beteede sig.

"Förlåt för min konstiga fru, Jag heter Josh, Josh Butler" säger han och räcker fram handen jag drar fram och vi skakade hand.

 "Och jag heter Julia, Julia Butler" säger hon och kramar ännu en gång om mig.

"Jag heter Sasha Gonzales, och det här är min lillasyster Melissa, Melissa Gonzales" säger jag och ler mot Mrs.Butler. Mel kollar mot mig argt och trampar på min fot.

"Jag kan faktist säga mitt namn själv" säger hon irriterat, där fick vi den riktiga Melissa tillbaka och Mrs.Butler och Mr.Butler skrattar.

"Vi har en lång resa hem jag tror det är bäst att vi börjar röra på oss nu så vi hinner komma hem" Säger Mr.Butler och vi går mot bilen. Jag tänkte nämna att vi skulle hämta våra stora resväskor men jag vågade inte och var bara tyst.

 

När vi alla satt bekvämt i Audio bilen, var vi på vår väg, jag ville fråga om väskorna men väntade lite för att samla lite mod. 

"Jag tror vi glömde våra resväskor kvar i flygplatsen" talade jag tillslut ut de kollade bak på mig och log. 

 "Nej gumman, det finns folk som hämtar de åt oss" säger Julia och ler jag nickar och kollar ut genom fönstret.

 "Så, sasha hur är det i Kalifornien? jag har alltid älskat stället, det är så varmt och skönt" frågar Julia.

 "Det är väldigt vacker, och skönt väder är det ju också, här just nu verkar det lite regnigt" svarar jag lite besviket, den här familjen verkar hitills helt okej, men deras frågor är mer än det Mel frågar i en vecka. 

"Du kommer vänja dig så småningom" svarar hon glat. Efter en långtids prat och frågor hör vi någon som snarkar högt i bilen. Både Josh och Julia tittar bak och ser Melissa som har somnat, hon hade sitt huvud på mina knän och snarkade. Åh, hon snarkar precis som Ryan" säger Julia och både hon och Josh skrattar. Ryan? 

"Vem är Ryan" frågade jag nyfiket.

"Ryan är vår son, er nya bror" säger de samtidigt och ler.

"Han är en riktig galning han, bara han kan göra så att hela huset ser ut som om att man har tänt bomber inne och han är väldigt jobbig, då han inte har det så lätt i skolan, men ni kommer lära känna honom och förstå hur han är så oroa er inte" säger Josh.

 Oh god, inte en liten unge till som springer runt i huset. 

"mmh" svarar jag och stryker Mel över hennes hår och längtar att få kasta mig i en säng och aldrig vakna upp, hoppas jag. 

"Sasha, vakna" säger Julia och skakar lätt över min arm, jag hade tydligen somnat under resan med. Jag blinkar lite och ser mig om i bilen och såg att Josh hade bärt upp Melissa och jag ställde mig upp. De var fortfarande mörkt ute så kunde inte se bra med min trötthet men kan kunde definitivt se den gigantiska huset framför mig och jag kunde inte tro mina ögon. Huset va stort, väldigt stort. Jag trodde jag fortfarande dröm så jag nöp mig själv i armen och ångrade mig direkt efter. Jag gck efter Julia in till huset och blev mer chokad när jag såg hur huset såg ut inifrån. Jag visste inte vad jag skulle säga jag bara stod där med stora ögon och halv öppen mun. Jag drog av mig skorna och gick efter samma väg som Julia gick. 

"Sasha, är du hungrig" frågar hon. Jag letade efter min mobil i bakfickan och såg att klockan var redan 03.56. Shit det här har varit en lång resa och kan slå vad om att jag kommer se halvdöd ut imorgon.

"Nej tack, jag tror jag går och lägger mig" 

"Okej, era väskor finns i era rum, ditt rum ligger en trappa up till höger och Melissa fick rummet bredvid" säger hon.  

"Ska vi ha varsinn rum?" frågar jag förvånat och gäspar.

"Ja" svarar hon och ler, jag skulle precis fråga om hur väskorna hade hamnat i våra rum men orkade inte och gick upp till mitt rum istället. När jag hade kommit in till de också gigantiska rum, var min mun mer öppen än nere i hallen. Hur hade dem råd med allt, hade jag verkligen hamnat i en rik snobb familj. Jag kunde inte sätta några ord om hur vackert det var. Jag stängde dörren efter mig och hoppade upp på dubbelsängen och spred hela min kropp över sängen.

Min nya bästa vän: Check!

Jag skrattade lite för mig. Har aldrig lagt mig i en skönare säng. När jag hade inspekterat sängen klart drog jag fram min väska och tog ut mina pyjamas som tur var låg den högst upp. jag bytte om och hoppade tillbaka till den skönaste sängen. Jag skulle gärna vilja borsta tänderna men vågade självklart inte fråga efter tandkräm. Ja jag vet jag är en ganska blyg tjej, men vad kan jag göra åt det. Dessutom så var min tandborste nånstans i väskan så orkar inte leta efter den i timmar när jag har en säng som väntar på mig. 

När jag hade krypit in under täcket så slappnad hela min kropp, det var som en avstängd motor i en bil.. tyst och avstängd. Inga tankar inga känslor. Bara att jag kännde min egna hjärtslag. Äntligen skulle jag få en djup sömn.