Jag kom in till den bekanta området, där jag en gång fick gå igenom när jag kom hem från skolan. Ja jag var här. Tillbaks till stället jag fruktade mest att komma till. Men om jag måste erkänna skulle jag hellre stå här utanför min mammas port än att stå framför en lögnhals vid namn av Justin. Jag skakade snabbt på huvudet. Nej han ska inte få komma in i min hjärna inte i den här stunden, jag kollade upp på våningen jag bodde på. Persiennen var nerdragen och stängda. Jag tog ett djupt andetag. Hoppas jag inte hittar min mamma värre än förut. Kanske den här gången hittar jag henne på golvet, kniven i handen och ölburkar runt om henne.
Jag vände mig hastigt om och kollade på marken vad tänker jag på? När jag kommer in kommer min mamma stå där med ett stort leende, tjuta av lycka för att jag har kommit och hälsat på, försökte jag övertyga mig själv. Funka det? Kanske för nu hade jag vänt mig om till porten igen och tryckt in koden. Porten gjorde ett gammalt ljud. Det var knäpptyst i porten man hörde inga skrikande barn som förut eller någon dammsugare som var på. Det var annorlunda, som att alla hade dött här. Jag steg upp för första trappan och hoppade till när jag såg en gammal kvinna stå där. Hon kollade på mig med stora ögonen. Hon började sakta skaka på sitt huvud och mumlade saker för sig själv. Jag fuktade pinsamt mina läppar och gick sakta förbi henne. Men hon tog snabbt tag i min hand och började prata spanska med mig.
"Du har ett val, du vill inte se det här, gå härifrån. Du kommer ångra dig" jag drog mig hastigt ifrån hennes grep och kollade skräckslagen mot henne innan jag sprang upp för trappan.
"Du kommer ångra det" hörde jag henne ropa på Spanska. Jag ignorera henne och tog ett djupt andetag innan jag öppnande dörren och stängde den sagta bakom mig

Jag gick fram till en kartong som hade ett föremål på ytan.

Där var en bild på mig och Melissa glaset var sönder och bilden var sönderklippt i tre bitar. Mina händer flög automatiskt för munnen. Vad är det här? jag kollade på andra bilden och såg att den här tavlan hade massa sprickor i glaset. Det var som att man hade kastat tavlan i väggen. Tårar började svälla upp i mina svullna ögon. Har hon flyttat och lämnat kvar sönderbitna bilder på oss?

"Sasha?!" jag vände mig hastigt om och fick syn på min mamma chockad och kollade på mig med stora ögon.
"Mamma?" viskade jag.
"Vad fan har jag sagt om att ta med saker som tillhör dina barn?!" hörde jag en man röst skrika. Jag rynkade på pannan och lyssnade noga på fotstegen som närmades bestämt hitåt.
"Vad fan gör du här?!"
Ni måste skämta med mig.

Justins perspektiv.
Jag gick fram och tillbaka i entrén hallen. Min hjärna gjorde mig galen. Vart är hon? Hon har varit borta i 4 timmar nu och vi åker om 2 timmar.
"Sasha svara" tjöt Jessica i telefon. Hon var lika orolig som mig. Jag drog frustrerat handen i håret och drog i mina hårtoppar. Folk gick förbi mig med konstiga blickar, men jag blängde bara tillbaka vilket som fick dem gå snabbare.
"Justin, har du packat?" frågade Jessica och la handen på min axel.
"Nej, tror du jag har tid med sånt nu?!" svarade jag uppkäftigt och ryckte bort hennes hand. Hon suckade och kollade lidande mot mig.
"Hon är okej, Justin. Gå och packa hon kommer säkert tillbaks snart"
"Plus att Sasha vet alla väggar här i Kalifornia, kommer du inte ihåg hon bodde här?" jag nickade sakta och lugnade ner mig lite.
"Jag packar Sashas saker och messar henne att möta oss vid flygplatsen, om hon inte är där i tid då har vi någonting att oroa oss för men nu? nu måste vi ge henne lite tid" jag fuktade mina läppar och kollade mot väggen. Jessica förstod att det hade hänt någonting innan, hon hade rätt jag måste ge henne tid.
"Är det okej?" frågade Jessica lite osäkert. Jag vände mig om och kramade om henne. Hon kramade om mig tight och klappade mig på ryggen.
"Tack Jessica" mumlade jag mer för mig själv.
"För vad?" log hon.
"För att du bryr dig"

Sashas perspektiv.
"Frågan går tillbaks till dig" snäste jag och kollade på min mamma förvirrad. Hon kollade nervöst mot mig. Mannen som jag har hatat i nästan hela mitt liv började skratta humorlöst. Han klappade händerna och gav mig ett äckligt leende.

"Låt mig gissa? hon har inte berättat?"
"Liam" sa min mamma och tog han i armen. Han knuffade bak henne, och jag gick ett steg framåt.
"Rör inte henne" han började skratta.
"De här kommer bli roligt"
"Klipp skitsnacket och kom till poängen" fräste jag. Han kollade mördande mot mig och hans skratt dog ut.
"Din jävla unge, du har inte fattat någonting?"
"Tänk efter Sasha, tänk noga. Varför tror du att din mamma skickade iväg er?" jag svalde hårt och kollade på han, försökte övertyga mina tankar att det här inte var sant.
"För att vara med mig såklart!" jag kollade bort från han och försökte kontrollera min andning.
"Jag vill inte ha massa ungar som går på mina nerver, och vi hade ett val!" skrek han. Jag var tyst.
"Sasha?" hörde jag min mammas svaga röst.
"Så när du bara låg i sängen, och drack?" jag fuktade min torra mun.
"Var de bara skådespeleri?"
"Talangfull skådespelare" sa Liam, jag kollade äcklat på han och han började flina. Min mamma svarade inte på frågan.
"Du valde han, du vet hur han behandlar dig och du valde han" viskade jag med tårfyllda ögon.
"Han var otrogen mot dig, han lämnade dig, oss ensamma här!" sa jag i en högre ton. Liam fnös.
"Sluta" skrek hon och tårar började rinna ner för hennes kind. Jag höjde på huvudet.
"Vad har vi gjort för att förtjäna det här?!"
"Ni finns ju, det är en alternativ" sa Liam.
"Men de är era egna problem, när de var ni som var så oansvariga att skapa oss och sedan inte ta hand om oss som riktiga föräldrar!" skrek jag. Min röst var skakig, jag ville gråta men det kom inga tårar, de kändes som att det var en monster inom mig som försökte gräva sig ut på nåt sätt.

Jag kände ett kraftigt slag mot min kindben, och jag ramlade ner på golvet, min kind dunkade som hjärtslag men jag gjorde ingenting åt det, jag bara kollade på min mamma med tårfyllda ögon.
"Vi tar hand om våra problem genom att skicka iväg er, långt bort från oss, så varför tar du inte och försvinner härifrån" skrek han och spottade på mig. Jag kände mig svag först Justin och sen det här?
"Vi har det bättre nu, vi har en bättre familj, vi behöver inte er!" snäste jag och kollade på min mamma. Min mammas mun blev som ett smalt steck.
"Vad gör du här då?" svarade hon.
"För Melissa" hon suckade.
"Han gjorde verkligen inget bra jobb, om att hålla ett öga på er" sa hon och skakade på huvudet.
"Vem?" min mamma kollade upp på mig. Hon grävde i sin ficka och kollade ner på pappret hon hade grävt upp.
"Din morbror" sa hon och kastade pappret framför mig. Jag nådde pappret och såg bilden, bilden på min välkända morbror.
Min pappa böjde sig ner och lyfte upp min haka med sina fingrar.
"Nu stick härifrån!"
Jag reste mig snabbt upp och gick mot utgången där min mamma stod. Hon tog tag i min armled och kollade sårande mot mig.
"Jag menade aldrig att göra dig besviken" viskade jag och försvann, bort från min föräldrar. För alltid.

Justins perspektiv
Jag kollade oroligt runt, vart kunde hon vara? Varför var hon fucking tvungen att springa iväg bara sådär? Jag ville ha henne, jag ville be om ursäkt och kyssa henne miljontals gånger om.

"Om ditt spel var att krossa mitt hjärta så kan du avsluta spelet"
"För du har redan vunnit!"

Det var det sista hon hade sagt till mig innan hon lämnade mig, jag ville aldrig krossa hennes hjärta. Jag blev för egoistisk. Jag blev sårad, av lögner. Jag borde ha tänkt på det, varför skulle inte Jake bara vilja förstöra? Sasha är den mest underbaraste tjejen jag känner, det sista hon skulle göra var att ljuga för mig.
"Damn, bro kolla" sa Chaz och rörde sitt huvud lite mot ett par tjejer som stod och läste mode-tidningar, inte ens snygga. Inte snygga alls jämfört mot Sasha, jag kollade bort och tänkte på om Sasha skulle hinna hit.
"Sasha" ropade Jessica och jag kollade på Sasha, hennes hår var lite slarvigt uppsatt, och hon hade på sig ett par mjukisar, ett vit linne och en svart tjock tröja som var lite öppen så att man såg hennes linne. Hon såg helt krossad ut, jag kände mig hemsk hon förtjänade mycket bättre. Hon log lite lätt mot Jessica och dem andra och snabbt gick hon först med att checka in. Jag försökte gå efter henne men kön bakom henne blev längre, jag suckade och drog frustrerat i mitt hår. Hon hatade nog mig. Vi gick vidare för att hitta någonstans att sitta och jag satte mig på en ledig plats för två personer. Jag la min Snapback på andra sättet, hoppades på att Sasha skulle komma. Jag tittade runt och tillslut såg jag Sasha dra på sin tunga handväska, jag kollade på henne samtidigt som hon kollade runt efter en plats.
"Sasha" ropade jag, hon kollade på mig utan någon ansiktsuttryck. Hon bara tittade rakt igenom mig och kollade genast ner på golvet och skakade på huvudet. Hon satte sig ner på den närmaste platsen bredvid henne, tydligen för att inte sätta sig bredvid mig. Jag suckade och kollade ner på mina ben.

I screwed up.... Big time.

 Damn right you screwed up Justin.Morbror? .... hmmmmm? ;)Jag vet jag sa att jag skulle börja efter måndag, men jag älskaar er sååå

Fråga - Hur många av er har köpt  biobiljett till believe? 

Svar - Jag ska köpa den imorgon eller ikväll :)