”Hej” sa jag och log mot henne och hoppades på att hon inte visste vad som hände i morse, hon kollade på mig och steg åt sidan så att jag skulle kunna komma in. Jag steg in och började känna mig mer nervös, hoppades på allt att hon inte skulle börja skälla ut mig. Och ännu en gång tänkte jag på vad min ursäkt skulle vara, jag hade ingen. 

”Jag hade ett rätt trevligt samtal med rektor” sa hon och satte sig på sin stol. Jag kollade på henne och allt som nu var i mitt i huvud var, busted. ”Förklara” sa hon och kollade på mig.
”Jag och Mike gick in till matsalen och såg några nybakade bullar, vi var båda hungriga och vi tog bullarna” sa jag och skämdes, det kan inte bli mer pinsammare. Julia kollade ett tag på mig innan hon brast ut i skratt, jag kollade chockat på henne och hon fortsatte skratta. ”Vem gör sådant? Att ens er rektor kan ringa och låta som om att ni hade mördat någon, ja ja se till bara att jag inte får samtal hem” sa hon och kollade lugnt på mig, jag nickade och skulle precis ut när jag kom på vår straff.
”Just det, vi har kvarsittning på lördag” sa jag och lämnade rummet och gick raka vägen upp till mitt rum. Jag kastade mig på sängen och la mitt huvud på kudden, så att mitt ansikte kollade upp mot taket. Jag ville ligga där och bara tänka, tänka igenom hela mitt liv. Men samtidigt så ville jag inte det, för jag vet att jag kommer ångra det. Att jag kommer ångra mitt liv. Jag skakade snabbt bort tankarna och kollade på klockan. 16.35 och Melissa har fortfarande inte kommit hem, jag hade till och med glömt bort att fråga Julia vart hon var. Jag kastade mig upp från sängen och gick ner till Julia, jag knackade på dörren till hennes rum och hon ropa kom in. Jag steg in till den varma, mysiga rummet och stängde dörren efter mig.  "Ville bara veta var Melissa är?" Frågade jag och log mot henne.

"Hon är hos hennes nya vän Stephanie, förlåt att jag glömde berätta" sa hon mot mig. Melissas nya vän? Hon hade aldrig berättat om en ny vän. Hon borde ha hoppat omkring och nämnt flickans namn tusen gånger om och om igen. Jag nickade och skulle precis lämna rummet när något annat kom in i mitt huvud.
"Jag ska hem till Jessica nu, jag kanske blir sen" sa jag.
"Okej, var försiktig" sa hon och jag lämnade rummet. Jag gick upp till mitt rum och tog min jacka o väska och sedan lämnade jag huset mot Jessicas hem. Jag knackade på dörren in till familjen Jerells hus och hoppades på att JJs mamma skulle öppna dörren, jag knackade en gång och helt plötsligt öppnades dörren och Jessicas lillebror Benny var där. Jag kramade om honom och han stod still och stirrade på mig, jag har aldrig hört den här ungen prata. Jag steg in till huset och hoppades på att någon över tre år skulle denna gång säga till mig att jag var välkommen in, jag kollade runt och såg Mrs Jarell gå runt."Åh, hej Sasha! Det var länge sen, kom in" jag drog nöjt av mig mina skor och hälsade på Mrs Jarell som sa åt mig att Jessica var uppe i sitt rum jag tackade henne och gick upp för ett par trappor. Jag öppnade dörren in till Jessica och hon låg på sin säng och pilla på sin dator, sakta stängde jag dörren efter mig och smög fram bakom henne. Jag stannade när jag var framför hennes säng. Jag kastade mig på hennes rygg och hon skrek till. Hon kastade sig upp från sängen och började slå mig.
"VARFÖR GJORDE DU SÅ" sa hon som om hon skulle börja gråta, jag fick anstränga mig så att hennes boxar inte gjorde lika ont men de gjorde det.
"Okej, okej förlåt" jag gav upp och hon satte sig bredvid mig med en ledsen minn. Jag kollade på henne ett tag och fnissade lite på hur rolig hon såg ut.
"Tjena" sa jag och hon gav mig en örfil. Jag la handen över där hon hade gett mig världens bitch-slap. Fast efter allt förtjänade jag den.
"Vad gör du?" frågade jag och kollade på datan med henne.
"Shoppar" sa hon och vi tillsammans gick igenom fina kläder igenom datan. När jag hade hjälpt henne beställa kläder och lite till mig själv, bestämde vi oss för att måla naglarna, JJ drog fram sin stora låda med olika nagellack och började.

"Så, hur är det med Justin?" frågade hon med ett flin, med Justin? Hur ska jag veta hur det är med Justin?
"Jag vet inte" sa jag och började måla min vänstra hand.
"Kom igen Sasha, alla vet att du och Justin har något på gång" jag kollade på henne och undrade vad hon babblade om.
"Vi har inget "på gång" sa jag och jag lät mer som en idiot än vad jag hoppades på, hon fnittrade till och skakade på huvudet.
"Jag vet att du gillar honom Sasha, säg till mig vad ser du i honom?" frågar Jessica.
Jag ignorerar henne och log.
"Varför ler du? Ah, du tänker på honom" säger hon. Ough, den här tjejen springer på mina nerver.
"Han är snygg, men det finns ingen större asshole än honom, så nej tack"
Hon förstod att jag inte ville prata mer om honom så vi väntade på att nagellacken skulle torka så jag kunde gå hem.  "Föresten, vad hände i rektorns kontor?" frågade hon. Jag hade helt glömt bort att berätta om det till henne."Jag och Mike stal bullar från mattanterna" sa jag stolt, hon kollade konstigt på mig och skrattade.
"Jag har alltid tyckt att Mike inte mår bra och nu är du med i hans grupp"
"Alltid" svarade jag och hon log. Jag kollade klockan och de stod 21.54, jag ställde mig upp och kollade ut fönstret och såg hur mörkt det var.  "Jess, jag tror det dags för mig att röra mig hem" sa jag och titta bak mot henne."Nej, kan du inte sova över?" frågade hon med lite hopp.
"Nopp, jag har kvarsittning i morgon" svarar jag henne samtidigt som jag tog på mig min jacka.  Jessica ställde sig upp och följde med mig ner. Jag sa hej då till Mrs Jarell och pussade Benny på kinden. Jessica kramade om mig och jag var därefter helt ensam ute i mörkret. Jag gick ut genom grinden och sedan snabbaste vägen hem, det var mörkt och det var ett få tal gatulampor som lyste. Det var som att uppleva en skräck film. Jag gick lite snabbare och det enda jag ville var att ligga under min gosiga täcke och sova. Mitt i mina tankar om vad jag tänkte göra när jag kom hem kände jag något nafsa och röra på min smalben. Jag skrek till och ramlade baklänges, mitt hjärta det kändes som om att den skulle hoppa upp från min mun. Jag kollade framför mig och såg en liten vit lurvig hund kolla på mig, jag kollade på den och ställde mig snabbt upp. När jag kom upp såg jag en man med en svart kappa, det är den skumma mannen jag har sätt mer än 100 gånger.

"Vad vill du mig" jag ångrade direkt orden som flög ut ur min mun, men den här mannen förtjäna det. Han kollade på mig och gav mig inget svar. Jag hoppades på ett 'förlåt för att min hund nästan åt upp dig' men nej, han står där som en idiot. Jag rättade till min jacka och tog min väska som hade ramlat på marken och sedan gick min väg, jag vände mig om och såg mannen med hunden precis bakom mig. Jag stannade och de stannade bakom mig, jag har en känsla på att de ber mig att ringa till polisen. Jag gick snabbare och mannen med hunden var bakom hälarna på mig fortfaranda, jag vände mig om kollade sträng på mannen
"Vad är det du fucking vill? Du har varit efter mig sedan första dagen jag flyttade till den här staden?" Röt jag och blev själv rädd över min presentation. Han sa inte ett ord och kollade fortfarande på mig.
"Great, så nu ska du inte snacka heller? Lyssna klockan är tio på kvällen och jag har haft en lång skoldag och jag är hur trött som helst, så om du kan vara snäll och gå din väg genom andra sidan av bilvägen skulle jag vara sjukt tacksam" sa jag fast denna gång hur lugnt som helst.
"Oh my god, berätta mer" sa han i en sarkastisk tjej röst, jag spände min käke och jag ville bara dra av hans skalle.

"Fuck you" sa jag och gick iväg. Han sprang efter mig och jag fortsatte att gå iväg.
"Sasha vänta" ropade han. Jag stelnade till och vände mig om.
"Hur vet du vad jag heter?" han blev lite nervös jag kunde lätt märka det.
"Liten stad, det sprids mycket snabbt" svarade han. Jag suckade och fortsatte gå.
"Vänta" sa han igenom fast denna gång greppade han tag om min handled.
"Okej, jag har inte visat en bra första intryck. Vi börjar om" sa han och log lite. Jag kollade mot honom och väntade på att han skulle fortsätta.
"Brad" sa han och räckte ut sin hand, jag tog tag om den och vi skakade hand.
"Det här är min hund, barbie" sa han, jag böjde mig ner och klappade den söta hunden.
"Barbie?" Han nickade och log
"Det var min fru som döpte hunden"

Jag ställde mig upp och kollade på Brad.
"Jag måste hem nu, trevligt att träffas….. Brad" sa jag.
"Vill du ha skjuts?" frågade han och log.
"Nej tack, jag är snart hemma" sa jag.
"Bra, för jag har ingen bil" sa han, jag fnittrade och vi gick tillsammans. När vi kom fram utanför mitt hus kunde höra min säng ropa på mig-
"Tack för att du höll mig sällskap" sa jag.
"De lugnt, jag är skyldig dig det efter att ha skrämt livet ur dig" han flinade och jag skrattade "ses" sa han och gick. Jag vinkade hej då och gick hem.