Jag log upp mot honom men leendet som var fast på mina läppar suddades snabbt ut när Justins ansikte förblev stel, hans hand om mig stelnande där också till. Blicken rakt fram med vidöppen mun. Jag rynkade förrvirat på pannan pch följde hans blick framåt.

"Hej, Justin.", en mörkhårig tjej, vinkade lite oskyldigt med handen och fnittrade lite. Justin svarade inte utan bara stirrade fram på henne. Hon steg fram lite och när han hade fångat upp hennes rörelse backade han bakåt ett steg.

"Vad gör du här?", sa han nervöst och började klia sig i nacken, precis som han brukar göra när han var frustrerad eller inte visste vart han skulle ta vägen. Min blick skiftades fram och tillbaka från Skönheten och Justin..

"Är du inte glad att se mig?", hon såg allvarlig ut och besvikelse blinkades i hennes isblåa ögon. 

Justin tvekade lite, man kunde se från 100 meters håll att han var nervös, misslyckade toalt att dölja det som han i normala fall brukar. Hon gick fram till han, innan han hade reagera omfamnade hon honom i sin famn. och begravde ansiktet i hans bröstkorg

"Ska vi sätta hos?" , Sean slog ihop händerna och kollade obekvämt på oss. 
"Kom, Justin du måste se det här" , tjöt tjejen till och tog tag i hans hand, och drog iväg han förbi mig och in till ett rum. Sean suckade och log sedan mot mig.

"Kommer du?" , jag nickade sakta och följde med honom men innan vi gick in till rummet stoppade jag honom.
"Vem var det där?", Sean kollade osäkert på mig.
"Snälla, lämna inte mig förvirrande", han suckade och drog sina högra hand igenom sitt ljusahår.
"De är inte mina problem, men vill inte få dig se dum ut.", han såg återigen tveksamt, men skakade sedan på huvudet.  "Ex-flickvän" , sa han bara och gick iväg.

-

Jag och killarna satt inne i vardagsrummet, de hade skämtat, druckit från deras öl flaskor och försökte få upp den nedstämda stämingen antagligen kände dem av hur obekväm jag var i hela situationen. Justin hade inte kommit tillbaks än och jag började undra vad dem höll på med.
Han skulle väll aldrig byta ut mig? eller? skulle han? Jag skakade omärkt på huvudet. Nej det skulle han inte.

"Tjejen, sluta oroa dig", mitt huvud flög upp och jag kollade på den som hade börjat prata, självklart hade jag glömt namnen men sa ingenting om det.

"Justin, tycker om dig -."

"mycket" , avbröt en annan man honom och mannen som hade pratat innan blängde på honom för att han ens vågade avbröta.

"Iallafall" sa han med en högre röst,
"Så kan du lita på Justin, hon är bara en histora och killen är förrvirad ge honom en paus innan du går galen på han" , jag lyssnade på varenda ord och nickade. 
"Tack för tipset" , han log stort med sina gula tänder och höjde sedan glasset. 
"De var så lite, tjejen"

Ett högt smäll hördes och de vibrerades i väggarna. Alla killarna stirrade på varandra.

"Han är arg", sa Sean och slappande av i soffan. En till smäll hördes och jag reste mig upp. 
"Du borde inte gå upp ditt just nu", Jag gav dem en blick och sedan försvannt jag ut rummet och letade reda på Justin.

--

"Justin?", jag öppnade dörren, och inne där satt Justin på sängen huvudet nere i sina händer, han lufte upp huvudet när han fick höra min röst.

"Är du okej?" viskade jag och stod kvar vid dörren. innan jag hann svara avbröt en tjej röst honom.

 

"Vem är du?" , jag kollade upp mot henne och hon hade armen på sin ena höft och lutade sin vikt mot den. Jag öppnande min mun för att svara men fick inte ut någonting.

"Svårt att prata?" , jag svalde högt och kollade mot Justin. 
"Priscilla!" fräste Justin och blängde på henne. Hon himlade med ögonen och gick fram till mig.
"Ser du inte att vi är upptagna?" , jag skulle precis svara tillbaks en spydig kommentar, men hon blev puffad till sidan och Justin tog över hennes plats.
"Bry dig inte om henne" mumlade han. 
"Vi hörde massa smällar, har det hänt något?" , och oron tog över.
"Inget har hänt, Sasha. Allt är okej" , han såg lugnt på mig, men jag kunde se att han var stressad. 
"Vill du hem?", min blick fastnade på tjejen och sedan på Justin, om de fick mig att ha honom ensamn en stund. 

"Du kan fråga Sean om han kan skjutsa hem dig, är det okej?" 
"Men du då?" , han skakade på huvudet. 
"Priscilla behöver mig" , jag tappade andan.
"Du menar din ex-flickvän!" , svarade jag spydigt. 
"Sasha!" , varnada han, jag fnös som svar och skulle vända mig om. Han fångade min armled och hejda mig innan jag försvann. 
"Vi pratar om det här senare!" , sedan kysste han min kind innan jag gick ut från rummet.

"Vart ska du, stumpan?", hindrade en av killarna mig från att storma ut. 
"Hem, ska jag!"
"Vad hände med Justin", jag ryckte bara på axlarna och började röra mig mot utgången. 
"Jag kan skjutsa d-.."
"Nej tack" avbröt jag honom och vinkade snabbt av dem innan jag stängde igen dörren.

--

Jag grävde ner händerna i mina fickor, kylan hade gjort mina händer lite blåa och torra, mina läppar var säkert där med blåa men jag kunde inte bry mig mindre, allt jag ville var att komma hem.
Jag behövde vara för mig själv en stund. Försökte sjunka in att Justin valde bort mig för sin ex-flickvän.
För några dagar sedan berättade han hur mycket hans Ex svek honom och nu är han fast i henne som klister. Lurade han mig för ett förlåtelse? för Gud killen har fuckat upp min hjärna på bara någon timme. Jag gav ifrån en frustrerat ljud och sparkade hårt på snön som spred sig framför mig i små snöflingor.

 "Lugn där!" , Jag ryckte snabbt till och innan jag hann reagera flög jag ner och ramlade platt på rampan och pep till. 

"Shit" hörde jag och personen var framme vid nollsekund och hjälpte mig upp, jag borstade bort snön från rumpan och såg på han. 
"Gick det bra?" , hans buskiga ögonbryn rynkades beskymrat ihop. Jag svarade inte på hans fråga och fortsatte se på han.

 

 

"Jag är Cole", han räckte fram sin hand, jag stirrade på hans hand en stund och ville inte se så grinig ut så jag räckte fram min iskalla hand och skakade om hans varma hand. 
"Du är iskall" , generat föröskte jag dra bort handen men han höll fast den och gned sina händer mot dem för att skapa värme. "Vad gör du ute i det här kalla vädret?"
"Du ställer många frågor", gnällde jag trött. Han log lite och skulle självklart fråga en ny fråga men hindrade sig. De blev en pinsam tystnad och jag drog snabbt bort handen från han och stoppade ner dem i min jackficka. 
"Kom så skjutsar jag dig, du kan inte gå själv i det här vädret" , jag skakade snabbt på huvudet. 
"Jag känner inte dig" 
"Och?" 
"Jag kan inte bara hoppa in i ens främligsbil!" , tjöt jag fast i en lägre ton, aldrig att jag skulle hoppa in i ens framligsbil. Jag har läst böcker jag har sett CIA, FBI, cops allt och vet vad som händer i världen.
Jag är inte redo att dö.
Hans mun rörde sig men jag fick aldrig ihop orden han sa. utan vände mig bara om och började gå. 
"Kom igen, jag är inte farlig", jag tänkte lite, de kanske inte skulle hända så mycket, bara en skjuts hem på 3 minuter och jag är hemme.
Nej! jag vill inte dö, jag vill inte dö forstatte jag upprepa i min hjärna så att jag slapp ångra mitt beslut.

"Du kommer inte dö!", fnös han och min mun föll vidöpen, hur?
"Du pratar högt" jag himlade med ögonen.

"Men om du fortsätter gå så kommer du nog bli sjuk, få influenssan" , jag suckade och kollade på hans bil.

"Antingen sätter du dig i bilen och får din värme du behöver eller fortsätta att lida i de kalla och en vecka till", jag hann inte tänka extra föräns jag kände hur mina ben i reflex började röra sig mot bilen. "Bra val!", jag smällde igen dörren, och kunde höra innefrån hur han skrattade.

"Du sa aldrig ditt namn", flinade han.
"Kör!" han himlade med ögonen och gasade på.

DUN DUN DUN! 
Jag välkomnar Cole Aaronson till Biebsdrew, min andra babe. ugh Perfektion på hög nivå säger jag bara. 

Fortsätt kommentera babes, så får ni nästa kapitel lika snabbt. Jag vet att ni kan vill bara veta vad ni tycker. Vad ni tycker om dem nya karaktärerna exempel? Prinscilla, vad tror ni om henne?

Ville också säga här att jag är lite sugen på en frågestund, skulle va kul att svara på lite frågor i ett inlägg. Men jag vill inte börja på någonting sånt om de bara kommer komma in 5 frågor, så innan jag startar ett vill jag veta om ni är med på det? Är ni intresseade? 

 

 -

Jag satt i bilen och det var nästan så att jag kunde känna den pinsamma tystnaden i luften, jag kunde höra Jasmine tugga irriterande högt på tuggumit. Justin satt och fokuserade på bilväggen och jag satt på min plats och…. ja bara satt. Jag ville veta vart vi skulle och varför vi hade Miss America 2014 i backsättet på oss. Jag visste inte varför jag störde mig så mycket på henne, jag visste att hon och Justin alltid hängde med varann. Men nu när jag och Justin är tillsammans är det där långt ifrån bekvämt. Jag ville inte ha henne i närheten av honom. Jag ville inte ens att hon skulle andas samma luft som honom. Damn, jag har blivit som en galen avundsjuk flickvän som inte ens låter sin kille titta på sin kusin. Jag suckade och försökte glömma bort ilskan och la mitt huvud på bilfönstret. Och magiskt nog gjorde den lilla gesten så att Justin fick sin fokus på mig. Han tittad på mig och log han tog sin ena hand och började sakta massera min låt. Och hans lilla massage rörde sig uppåt mot mitt sex. Jag ryckte till och slog hans hand och han drog smidigt bort den. Jag hånlog åt honom och Justin stannade vid röttljus och lutade sig fram mot mig och tryckte in mig till en kyss som genast blev besvarad.

“Vi är snart framme, babe” sa han och kysste mig kind och fortsatte köra. Tydligen var kyssen som Justin precis hade gett mig som en fullladdning för Jasmine för genast var hon igång med hennes babblande.

“Så, Justin hur var det när ni vann?” frågade hon och fnittrade.

Jag förstod inte vad som var roligt med det men what ever.

“Bra” svarade han kort.

“Sasha, varför åkte du från första början?” frågade hon.

Jag hade seriös ingen ork att tala med henne, hon vet att jag inte gjorde något speciellt där och hon vet att jag inte fick spela utan att det bara var för killar. Allt bara för att reta upp mig.

“För att stödja spelarna” svarade jag.

“aha” tjöt hon.

“Oh, glömde nästan att fråga Justin! Hur kunde du?” tjöt hon med Jasmines äckligt speciella fnitter.

“Vad?” frågade han.

“Knulla Hally, hon har en countryboy hemma som är helt och hållet besatt av henne, jävlar vad han skulle ha gjort om han fick reda på att hon fick i sig medans hon var i Kali, självmord eller något” babblade hon.

Varenda muskel spännde sig i min kropp, Justin blev stel och den där fittan gjorde allt med flit. Bara gud vet hur jag kunnat hålla mig stilla utan att slita av hennes huvud.Att hon tar upp det, jag hatar tanken på att Justin legat med någon annan medans vi….  inte direkt dejtade men endå. Det gör ont att veta att någon har haft honom i sin säng ens. Och tanken på vad Justin och Jamine har kunnat göa tillsammans.. jag började må illa av alla tankar.  Jag tittade bort och undrade vad Justin skulle svara. Men han satt bara helt tyst i bilen och svängde in till någon stor byggnad. Han parkerade bilen och steg av, jag tog av mig bältet och steg ut ur bilen. Jag tittade på Justin som väntade på mig medans Jasmine redan hade stigit in i huset.

“Förlåt för det där, jag borde aldrig låtit henne komma in” sa han.

Jag tittade på honom och såg i hans ögon att han verkade ledsen. Jag tog hans hand och pussade hans kind och log.

“Det är lugnt, men jag vet inte om jag klarar av att vara i närheten av henne mer” sa jag och tittade bort mot huset och suckade stort. Justin ställde sig bakom mig och kramade mig runt mina höften.

“Damn, catfight… sexigt” mumlade han i mitt öra och jag skrattade och knuffade bort honom från mig. Jag gick framför honom och jag kunde känna hans blick på min rumpa så jag med flit drog ner min linne så den täckte. Jag hörde hans skratt och han sprang ikapp mig och vi steg in till huset. Jag tittade runt och såg hur mysigt huset var, det var inte för stort och inte för litet heller. Jag höll i Justins hand och ställde mig bakom honom. Han tog med mig till ett ett rum och det var flera killar där inne. Justin steg in och hälsade på dem. Och sedan sneglade han bak mot mig och log. Han tog tag om min midja och drog fram mig lite och började presentera mig.

"Det här är Sasha Gonzales, världens vackraste kvinna" sa han charmigt. Jag log stort och sneglade mot Justin och mina kinder ändrade färg.  

"Damn,trodde jag var den enda som märkte, han lät mig ta hans sista cigg igår och hela dagen trodde jag att jag hade drömt" sa en annan kille och skrattade.

"Watch it Luke, det kanske blir din sista" sa Justin.

“Jag heter Mario, den där idioten där heter Luke, han till vänster heter Ross” sa han och pekade på en blond kille.

“Och han där heter Sean” fortsatte han.

“Hej” mumlade jag och vinkade lätt.

“Hej Sasha” tjöt alla i kör och jag skrattade lätt.

Justin tog min hand och vi satte oss på en ledig plats och Justin tvingade mig att sitta på hans knä.

“Yo, Justin vart hitta du den här vackra mamacita” sa Sean, han var rätt… latin av sig. Typiskt långt svart hår, gyllenebrun hud.

“Du menar hur hon hittade mig” sa Justin självsäkert.

Jag tittade stor ögt på Justin och slog till hans arm. Alla skrattade och Justin pussade min kind lätt.

“Så, Sasha varför berättar du inte vart du kommer ifrån?” frågade Ross.

“USA, Kalifornia” svarade jag honom.

“Var är dina föräldrar?” frågade Jasmine helt spontant.

Jag stelnade till och tittade ner, jag visste inte vad jag skulle svara. Ska jag berätta sanningen?ska jag ljuga? Om jag skulle ljuga, vad ska jag säga då?

“De.. ehm de är kvar i Kalifornia” sa jag.

“Varför är du inte med dem” frågade hon.

Jag ville inte vara kvar där, jag ville inte vara i närheten av Jasmine, Jag vet att hon vet om allt. Om min Mamma och att hon gör det här med flit.

“Jag vill helst inte prata om det” sa jag.

“Varför inte? Vi har hört många hemligheter förr”  sa hon och jag kunde klart och tydligt se hennes äckliga flin.

“Tyvärr inte den här” svarade jag.

“Okej, ehm vem vill beställa pizza?” sa Mario och försökte få bort den hemskt pinsamma tystnaden.

“Jag är med på det” sa Lukas.

“Ja ehm jag med” sa Ross.

Och med det så var alla ute ur rummet förutom jag, Jasmine och Justin. Jasmine suckade högt och lämnade rummet.

“Babe, vill du hem?” mummlade Justin.

“Nej det är lungt” sa jag och ställde mig upp.

“Är du säker? Vi kan åka hem nu” sa han och ställde sig upp.

“Jag vill vara här med dina vänner” sa jag.

“Du kan träffa dem någon annan gång vet du” sa han.

“Nej, vi är här nu okej? Och Jag vill inte bara lämna pågrund av Jasmine” sa jag och drog in honom till en kyss. Justin besvarade kyssen och vi gick till de andra.

Kvällen gick och dagen gick faktiskt bättre än vad jag trodde. Jasmine var tyst och killarna var väldigt trevliga och roliga. Och Justin verkade så glad, har aldrig sätt honom såhär bland någon annan än Ryan och mig. Vi hade ätit, retats och skrattat och jag kände mig vällkommen. Jag drog upp min mobil och såg att det var rätt sent. Jag ställde mig upp till Justin som spelade tv-spel.

“Justin, jag måste hem” sa jag.

“Okej, efter den här matchen” sa han och var fullt fokuserad på matchen.

Jag nickade och jag gick till köket för att hälla upp något att dricka och jag såg Jasmine sitta där.Jag tittade på henne och gick bara förbi och öppnade kylskåpet. Jag drog ut drickan-

“Hej, fosterbarn” sa hon. Jag stelnade till och min grepp om energi drickan blev hårdare att jag nästan tog sönder den. Jag vände mig om och tittade bak mot henne.

“Säg det en gång till” sa jag och gick fram emot henne.

“Jag sa fosterbarn” sa hon och utan att veta om det hade jag gett henne en örfil. Hon jävligt tur att Justin precis hade stigit in när jag och Jasmine hoppade på varann som djur.

“Wow wow wow, hey!” skrek Justin som drog mig bort från henne. Jasmine började gråta och det var så tydligt att hon tvingade ut tårarna.

“Kom vi går nu” och vi tog på oss skorna och lämnade huset.

Jag gick irriterat förre Justin och han låste upp bilen bakom mig. Jag öppnade bildörren och satte mig. Justin han precis att stänga dörren åt mig, vilket var rätt smart eftersom att jag skulle smällt till dörren hårt. Han satte sig och startade bilen, men innan han började köra suckade han och tittade på mig.

“Vill du förklara vad som hände i köket?” frågade han.

Jag skakade på huvudet som svar.

“Sasha..” mummlade Justin och tog min hand.

“Kör mig hem bara Justin, snälla?” tjöt jag.

Han greppade tag om ratten och körde, men inte så långt för strax efter stannade han i en liten stig.

“Vi går ingenstans förrän du sagt till mig vad som har gjort dig så irriterad” sa han.

“For fuck sake, Justin börja inte nu” mumlade jag och la händerna över huvudet.

“Säg bara vad som har hänt, vem började?” frågade han.

“Med vadå?” frågade jag.

“Slåss?” svarade han och fick mig att se ut som en idiot.

“Jag” mumlade jag.

“Varför?” frågade han.

Jag kunde inte hålla in tårarna som brann innanför ögonen, halsen började svida och jag försökte svälja den stora klumpen som satt fast i halsen. Jag torkade bort tårarna och tittade upp för att inte tårarna ska rinna mer.

“Hon- hon kallade mig” försökte jag fram.

Justin tog tag om min hand och började sakta smeka den.

“Hon kallade mig fosterbarn” sa jag.

Jag tog djupa andetag för att lugna ner mig, Justin sa inte ett knyst.

“Har du aldrig undrat varför jag flyttade hit?”

“Ehm.. kanske..vet inte, jag har inte tid att tänka på varför du är här. Allt jag vet är att du kom hit och gjorde mig lycklig” sa han gulligt, jag log lite och tittade på honom.

“Min mamma mådde inte så bra efter att min pappa hade lämnat henne och vi hade inga pengar och saker och ting blev svårare för både mig och Melissa, en dag ringde min mamma själv till socialen för hjälp och Mel och jag flyttade hit. Det var det var hur jobbigt som helst att lämna mamma ensam då, hon sa att hon älskade oss och gjorde allt för vårt bästa. men…” jag tittade upp för att hindra tårarna rinna.

“Men…?” mumlade Justin och höll min hand lite mjukare.

“När jag skulle hälsa på henne i kali, var hon med pappa och han… han sa att vi aldrig betydde något för dem, att vi bara var där och slöseri på plats” sa jag och viskade den sista meningen .

Jag såg på Justins ansikte att han försökte få fram något, men han var stmm.

“Jag vet inte vad jag ska säga Sasha” sa han.

“Säg ingenting, ge mig bara en kram”  sa jag och han drog in mig till en varm kvar.

“Jag älskar dig och den där bitchen kommer få betala” viskade han i mitt öra.

“Älskar dig också” sa jag.

“Kan vi åka hem och titta på film och äta glass?” frågade han med ett flin.

Jag nickade och han körde oss hem.

 

Jag satt tyst i bilen och tittade ner på mina knän. Justin var tystlåten och de blev mer som en pinsam tystnad. 

Jag ville ha en konversation med Justin, men om han ville prata med mig skulle han ha gjort det. Jag såg upp mot honom, han hade blicken fokuserad på vägen, han var så snygg. Jag vet inte om någon kan se så perfekt ut som honom. 

”Vart ska vi?” bröt jag tystnaden.
”Du får se” , han log.
Nice, nu vet jag inte vart vi ska. Jag tittade ut genom fönster rutan, jag satte på radion och en Taylor Swift låt sattes på. Jag log och började sjunga med, om inte Justin skulle prata med mig kan jag väll ha kul för mig själv. 

Men det verkade inte Justin överens om, han stängde av radion och jag glodde lite irriterat på han.
”Sånt skit ska inte spelas på min radio” sa han och log. Jag la mina armar i kors och tittade bort.
Justin stannade bilen när det blev rött ljus och tittade på mig. 
”Du är så söt när du är uttråkad” sa han och kysste min kind.

Jag ville krama om honom och be om ursäkt, fast jag vet att jag inte har något att be om ursäkt för. Jag tittade bara bort och bilresan fortsatte.



"Vi är framme" , han parkerade bilen. Jag drog på mig mina skor som jag hade dragit bort under bilresan, dörren öppnades till mig
"May i?" Sa han och räckte ut sin hand, jag log och tag tag i hans hand och han drog snabbt upp mig. Han stängde dörren efter sig och knöt sina fingrar med mina. 
Vi steg in i den stora restaurangen, jag kunde inte tro mina ögon. 

Hur visste Justin om detta stället? Och det såg dyrt ut, väldigt dyrt. det kryllade med fancy folk som satt och åt.

"Godkväll" , hälsade kvinnan vid dörren artigt.

"Bieber, Justin Bieber" sa han.

"Låt se.... ja Mr Bieber, bord för två? Om jag har rätt?"

Han nickade och hon log.

"Följ med mig" sa hon och vände sig om.

Jag och Justin gick efter kvinnan och hon tog oss till vår bort. 

Det såg elegant ut. Kvinnan lämnade oss och Justin tittade på mig, han log och drog ut stolen till mig. Jag ställde mig framför stolen och Justin drog in den och jag satte mig ner. Han gick fram till sin stol och satte sig ner.

"Nämnde jag att du ser otroligt vacker ut idag?" Frågade han med ett flin. Jag kunde inte hjälpa mig själv från att le stort. 

"Tack" sa jag och la huvudet lite på snett. Justin studerade mig länge tror jag, för det var svårt att lägga märke på vart hans ögon log.

"Ta av dig solglasögonen" sa jag.

"Nej, varför?" Frågade han och skrattade och hindrade mig från att dra bort dem.

"För att...."

"För att vadå?" Frågade han med ett flin.

"För att jag vill kunna se dina ögon" sa jag. Hans flin blev större och han rodnade lite.

"Rodnar du?" Frågade jag lite för högt.

"Nej" sa han snabbt och tittade bort och la handen över näsan som om han kliade på kanten. Jag skrattade åt honom.

"Så vad ska du äta?" Frågade han och drog fram menyn.

"Vet inte" sa jag och tittade igenom.

"Jag tar det du tar"

"Jag ska ha meny 6" sa han.

Jag tänkte efter lite om vad jag skulle ha, jag kände mig inte så hungrig. Eller jo, men jag har ingen aptit. 

"Jag vill bara ha Sallad" sa jag. Han kollade konstigt på mig.

"Är du seriös? Det är meningen att du ska äta eftersom vi sitter i en restaurang" sa Justin lite irriterad.

"Ja, jag ska äta sallad?" Sa jag.

Jag visste att han skulle bli arg, men jag vill inte ha mat och han borde acceptera det.

"Sasha? Va fuck är ditt problem? Sluta va så..." Sa han.

"Va så vadå?" Frågade jag.

"Bitchig" sa han utan att ångra det, jag tittade på honom storögt.

"Jag är inte hungrig och det gör mig bitchig?" Frågade jag irriterad. 

"Är det såhär du ska vara resten av kvällen kan vi åka hem nu asså?" Sa han argt.

"Jag stoppar inte dig" sa jag irriterat, vi såg mordiskt på varandra en stund, om de inte vore för servitrisen skulle de hållt ut längre.

"Vad får de lov att vara?" , han höll ett block framför näsan och kollade frågandfe på oss.

"Meny 6" , Svarade Justin stelt och blängde på mig. Jag himlade med ögonen och kollade upp mot mannen som väntade på mig.

"En salad, tack!" ,

"Sasha" morrade Justin framför mig, men jag ignorerade han och log mot mannen.

"Är det allt?" jag nickade och mannen skakade på huvudet innan han försvann till nästa bord.

"Du förstör dejten" , mumlade han.

Jag himlade återigen men ögonen, och de gjorde han irtterad. 
"Himla inte ögonen!" sa han skarpt. 
"Varför du bestämer inte över mig?" , Justin händer låg på bordet i varsinn sida, och knytnävarna hade han knyt ihop sig så hårt att de började blekna till. Han var ilsken. 

Jag visste att jag var en onödig drama queen just nu, men ta de här som en hämnd från mig.

"Jag bjuder ut dig på dejt och de så här du ska bete dig" hans blick var fast i bordet. 
"Mmh" mumlade jag, jag var för trött för att bråka med honom, just nu ville jag bara få det här överstökat.

Maten hade kommit, eller Justins mat kom och vi åt i tysnad. Jag såg aldrig upp på han utan höll kvar min blick på bordet och åt min sallad. Däremot kände jag Justins blickar brännas mot min kind.

"Är du klar?" , undrade han kylligt. Jag nickade och släppte gaffeln.

Snabbt reste jag mig upp, med han hack i häll. 
Justin betalde notan, slingrade runt sin hand runt min midja och ledde mig ut.
Jag slängde av hans arm från mig och började röra mig bort från han. 

Jag hörde han mumla några svär ord bakom mig, men jag kunde inte bry mig mindre.

"In i bilen!" , ropade han när han såg att jag gick mot ett annat håll. 

Jag lyssnade inte och fortsatte. Jag kunde ringa en taxi. Det sista jag skulle vilja göra nu är att spendera en timme i hans bil.

"Sasha, kom hit!" , hans röst var bestämd.. Det skrämmde mig lite.

När jag äntligen trodde han hade gett upp, kände jag attt mina fötter lämnade marken. Jag skrek till och han kastade mig över axeln.

"Släpp ner mig!" skrek jag och viftade med benen. Justin stormade tillbaks till bilen kastade in mig från förare sättet till passergerar sättet och låste bilen innan jag hann öppna.
"Justin" , gnällde jag och han slog till ratten.
"Du är fucking omöjlig" mumlade han.

"Jag hör dig" sa jag.

Han skakade på huvudet och fortsatte köra. 


Jag visste inte vart vi var och klockan var 21.30 jag luta mitt huvud mot bilfönstret och kollade ut. Hela bilresan var värre än den förra, nu kunde man känna ilskan från Justin i luften. 

"Vart ska vi?" 
"Vi är framme" sa han och stannade bilen framför en liten stuga.
"Är du fucking seriös?" Sa jag.

Han gick mot stugan och öppnade dörren.

"Om du vill ha någonstans att stanna för natten borde du komma in nu" sa han och steg in.

"Stick, jag ringer någon annan" ja drog fram min mobil och slog in Jessicas nummer. De gick inte.

Jag tittade på min mobil och såg att det inte fanns någon service.

Jag suckade frustrerat och smällde igen bildörren.

"Ugh, jag hatar dig!" , jag kom in i stugan, utan att stänga dörren såg jag på han när han föröskte tända brasan.
"Jag fixade den här dejten speciellt för oss, så att vi kunde gå vidare och du beter dig som en fucking 5 åring?" Tjöt Justin. Där exploderade bomben.

"Du tror det är så lätt va? Att gå vidare? Vet du att du har sagt till mig att vi aldrig hade något? Så vad finns det att gå vidare med?" Frågade jag.

"Jag var en idiot och jag menade det inte och du vet det, det fanns något där, mellan oss. För om det inte fanns, skulle du inte sitta och tjura nu" sa han.

"OM DET VAR VERKLIGEN RIKTIGT SOM DU SÄGER SKULLE DU ALDRIG RÖRT DEN DÄR RÖDHÅRIGA HORAN" Skrek jag och tårarna slutade inte komma. Justin steg fram emot mig och jag gick bak.

"Jag har bett om ursäkt? Vad mer kan jag göra? Säg? Jag kan inte läsa dina fucking tankar Sasha! Jag är en människa" svarade han.

Jag snyftade.

"Jag sa ju det är inte så enkelt" sa jag och vände mig om mot dörren, jag orkade inte mer.

Justin vände mig snabbt om innan jag tog steget ut och lät min kropp smälla igen dörren samtidigt som han tryckte upp sin egen kropp mot min.

"Säg till mig då, varför är det inte så enklet? Huh?" Frågade han.

"För... för att jag älskar dig Justin" sa jag. 

Han såg in in i mina ögonen hans arga blick blev lite mjukare. 

Varning för sex scen

Han tryckte mig mer in i dörren och suddade bort avståndet mellan våra läppar. Han hade attackerat mina läppar hårt och jag flämtade till av den oväntande händeselen. 

Kyssen betydde så mycket mer, den innehöll för mycket känslor, att mina ben blev knäsvaga.

 Hans varma tunga träffade min under läpp innan han gled in tungan i min mun. Han smekte min innerlår och tog ett tag runt dem, för att lyfta upp mig. Med reflex slingade dem runt hans midja, Han la sina händer på min midja och grepade hårt om dem, vilket som fick mig att stöna till lite av smärtan. 

Justin tog den perfekta tillfället att köra in sin tunga mer och vi började vår hångelkrig. Justin bärde med mig utan att dra sina läppar från mina in till ett sovrum i. 

Jag drog mina fingar längst hans hår, och drog lätt i hårstråna. Justin stängde dörren till rummet med sin fot innan han tryckte hårt in mig igen, upphetsningen växte på oss båda. Hela min kropp började redan bli varm. 

Jag drog av hans kavaj och slängde den vilt på golvet. Han drog sig bort från kyssen och log. Jag flinade innan jag drog tillbaks till kyssen, jag bet lite på hans underläpp och Justin tryckte mig intill dörren mer så att jag kände hur hans lilla vän växte i hans byxor. 

Justin kysste min kind ner till min hals, han kysste runt hela min hals tills han hittade min soft-spot. Jag stönde lite när jag kände han tugga, och slicka på min hud. Jag masserade hans hår medans han gav mig världens sugmärke. Han drog sakta bort från min hals och stirrade nöjt på sitt mästerverk jag drog av honom hans t-shirt och kastade iväg den till kavajen. 

Jag tittade ner på hans mage och drog sakta nina naglar ner på hans mage och bet min underläpp. Justin log och drog in mig mot dörren igen.

"Du gillar vad du ser huh?" Viskade han mot min öra samtidigt som han masserade mina lår.

"Mmhmm" stönade jag smått.

"Vill du ha mer babygirl?" Frågade han.

"Mmmh" mumlade jag.

Justin bärde mig mot sängen och kastade mig ner, jag låg nere på sängen och Justin stod på sängkanten. Han drog av mig min klänning, och där låg jag. Halvnaken framför honom. 

Justin studerade min kropp hela vägen uppifrån ner och sedan nerifrån upp. Han särade på mina ben så att han kunde ställa sig i mellan. Jag kände hur mitt hjärta nästan hoppade ut från min kropp, Justin smekte mina ben ner till mina inre lår. Han drog av sig sina byxor och jag, med mina armbågar drog mig själv till mitten av sängen och Justin kröp upp och stannade när jag kunde känna honom genom mina trosor. Han kysste mig passionerat innan han drog sig ner mot min hals vidare till min hylla. Han kysste de nakna delarna av mina bröst, som fick mig att andas lite tyngre. Han bet på min bh lite och drog sin tunga ner min mage. 

Han slutade när han kom till mina trosor. Han tog tag om mina höfter och drog mig så ja låg ner, han särade på mina ben lite mer. Jag började känna mig nervös, va tänkte han göra? Jag stelnade till lite.

"Slappna av baby, du kommer gilla det tro mig" Sa han, jag nickade. Och han började kyssa mig över mina trosor. Jag öppnade min mun av chock, Justin fortsatte hångla med mina trosor vilket jag kände av i andra ställen.

"Mmh" mumlade jag och tog ner min hand till Justins hår och började leka med det. Justin drog sig bort från mig och drog av mig mina trosor. Jag stelnade genast till. Justin märkte av det och kom fram till mitt ansikte.

"Slappna av prinsessan" Sa han kysste mig och gick ner på mig igen. Jag kände hans varma andedräkt träffa min klitoris och strax efter kände jag hans tunga precis där med. 

Jag stönade till högt och den sköna känslan kändes över hela min kropp. Han började slicka mig, överallt. Han började suga på mina blygdläppar och vika på klitoris med hans tunga. Det kändes helt fantastiskt. Jag kunde inte hålla in stönen som lämnade mina läppar. Jag tog tag om hans ansikte och tryckte in honom mer, han tog sin tunga och började glida in i mig. Och jag kände hans varma tunga i mig, jag stönade högt och började också vika lite på höfterna så att jag kände hans tunga överallt i mig.

"Oh my gosh, Justin" mummlade jag.

"Mmmh, jag sa ju du skulle älska det" sa han och vibrationerna från hans mun träffade min klitoris och i mig.

 Vilket som fick mig galen.

"Justiin" sa jag högt. 

Men nej, Justin hade inte ens börjat med mig. 

Han tog två fingrar och slickade dem innan han förde in dem i min våta sex. Han började pumpa mig rytmisk, och mina stön blev högre och högre. Samtidigt som han pumpade mig var hans tunga över hela min klitoris. 

Det kändes som om jag skulle explodera.

"Justiiin, snart" tjöt jag. Han fortsatte fingra mig fortare och fortare och han träffade min G-punkt varenda gång.

Och med en sista pump kom jag över hela Justins finger.

Min bröstkorg sänktes och steg up igen, Justin log och drog ut sina fingrar. 

Jag satte mig lite upp och log stort mot honom och flinade. Jag tog tag om hans hand och började suga och slicka bort allt från hans fingrar. Justin kollade chokat på mig och jag stirrade hela tiden på hans ögon. Jag avslutade och drog bort hans fingrar från min mun och det lät till.

"Du är så fucking sexy" sa han.

"Jag vill ha dig nu" viskade jag i hans öra.  

"Jag är helt och hållet din" fortsatte jag. Han kom fram till mig och öppnade min bh. Han drog av dem och tittade ner på mina bröst, han slickade mina bröstvårtor och masserade min andra bröst, och gjorde samma sak igenom på den andra. Ja stönade och drog i hans hår..

"Justin nu" mumlade jag. Han drog sig bort från mina bröst och drog av sig sina boxers. Jag tittade med stora ögon på hur stor han verkligen var, det fick mig att bli lite små rädd. Justin log åt min blick och kysste mig. Han drog sin tip och smekte över min klitoris, jag stönade och längtade tills han var i mig.
"Idag, snälla" mumlade jag.
Justin kysste min hals samtidigt som han körde in sin tip i mig.

 Smärtan var obeskrivlig och han var så stor. Sakta gick han hela vägen in och stannade där.

Jag stönade av smärta, Justin tittade på mig oroligt.

"Du är så fucking tight Sasha"
Han fortsatte gå in och ut sakta, men sedan började han öka farten och smärtan fanns inte där så mycket. Allting gick till njutning och jag började njuta varje millimeter av honom i mig. Jag stönade och kastade mina ben runt hans midja. Jag la mina armar runt honom och rev hans rygg av njutningen.
"Justin fortare" sa jag och han ökade farten. Mina höga stönar gick till skrik, Justin svettades, jag svettades. 

Justin kysste min hals, läppar då och då, och ja kunde höra hans grymtningar och små stön eftersom hans ansikte låg över min hals. Och höra honom stöna gjorde mig mer och mer upphetsad.
"Fuck" mumlade Justin när han va nära på att komma, jag började små riva Justin med för jag skulle också komma för andra gången.
"Oh Justin" viskade jag i hans öra vilket som fick honom bli galen. Jusin kom och fyllde kondomen och jag kom över han.

Justin kastade sig åt andra sidan av sängen utmattad. 

Jag försökte kontrollera mina andetag men det gick inte. Det känns som om jag har sprungit runt stan 3 tre gånger. Justin vände sig om mot mig och log, han lekte lite med mitt hår.
"Du var bra för en nybörjare" sa han och log. Jag fnittrade lite och kysste honom. Jag la mig på hans bröstkorg och han la täcker över oss.
"Hör du mitt hjärta?" Frågade han.
"Mmhh" mumlade jag.
"Den slår för dig" viskade han i mitt öra.
"Förlåt för att jag såra dig Sasha, du är den enda för mig jag lovar" fortsatte han.
"Godnatt justin" svarade jag och slöt mina ögon med ett leende.
"Godnatt" mummlade han och kysste mitt huvud.

inte världens bästa sex-chapter, men det kommer i promise!

Jag älskar dig

Det var de tre korta, men meningsfulla orden som repeteterade i mitt huvud. Och det va Justins röst. Orden han sa till mig igår kväll träffade mig rakt i hjärtat. Jag älskar honom också, men Justin är en så stark kille och jag vill inte visa mig svag inför honom. Men han gjorde det, och det är Justin Drew Bieber vi snackar om. Jag kollade ner med skuldkänslor, jag borde inte ha varit så tuff mot honom igår. Han hade lidit tillräckligt. Men han sa att han inte brydde sig om mig. Han gjorde sina ord klar i Kali, han kanske ångrar sig men det han sa är svårt att förlåta. Jag gick in i toaletten, tog en snabb dusch och böt om till ny kläder. Jag kollade igenom mitt WIC och hittade en enkel tröja, medans jag letade efter min mjukis hittade jag en pärlarmband. Det var en som Melissa hade gjort till mig, MELISSA!

Hur kunde jag glömma bort min älskling, jag hade helt och hållet skällt ut henne med allt. All min ilska hälldes ner på henne. Jag kände hur ångern åt upp mig innifrån. Jag lutade mitt huvud på mina händer och böjde mig ner. Hur kunde jag göra så mot henne? Jag tog på mig snabbt tröjan jag hade hittat och ett bar shorts. Jag gik ut ur mitt rum och knackade på hennes dörr.

”Kom in” tjöt hon.

Jag öppnade sakta dörren och steg in, hon tittade på mig och hennes ögon bled ledsna.

”Hej” viskade jag och gick fram till henne, hon kollade bort och la armarna i kors.

”Titta vad jag hitta” sa jag och drog fram armbandet hon hade gjort ”kommer du ihåg den? Du gjorde den på min födelsedag” sa jag.

Hon sneglade bak på den och kollade sedan bort igen.

”Mel, förlåt mig. Jag ville aldrig skrika åt dig” Sa jag.

”Varför vill inte Mamma ha mig?” frågade hon.

”Mel, det är inte bara du utan mig med, hon gick tillbaka till pappa” sa jag.

”Är det bra eller dåligt?” frågade hon.

”Hon lurade oss” sa jag, Melissa är bara 8 år men hon försänar att veta sanningen.  Hon lutatde sig fram och kramade om mig.

”Förlåt Mel, allt komemr bli bättre, våran liv kommer bli bättre här i Stratford, okej?” viskade jag i hennes öra.

”Okej Sasha” svarade hon.

”Följer du med för frukost?” frågade jag henne.

”Sasha, jag åt frukost för typ 3 timmar sen” sa hon och fnittrade.

”Oj” sa jag och skrattade, jag lämnade rummet och gick in till mitt rum. Jag tog min lur och öppnade den och såg att jag hade fått sms från Justin och 7 missade samtal från Jessica.

Jag kollade Justins sms och såg vad det stod.

Justin

Jag kommer och plockar upp dig kl 19.00, va fin klädd

Justin

Ops,mitt fel, du är perfekt i allt♥

Jag kunde inte sluta läsa smsen om och om igen, och för varje gång fick jag ett större leende. Jag ville bara dra i hans kinder och pussa sönder honom. Jag sprang in till Melissa och jag måste ha skrämt stackarn.

”MEL MEL MEL” ropade jag.

”VAAAD” tjöt hon.

Jag stannade till och kollade på henne.

”Du behövde inte skrika”

”du skojar” sa hon och ta handen på huvudet.

”Ja ja, men gissa vad?”

”vad?” frågade hon.

”Jag sa gissa”

”Jag vet inte”

”Ugh, Justin bjöd ut mig, på en dejt asså. Du vet när två-”

”Sasha, jag var inte född igår” sa hon, ”får jag välja klänning?” tjöt hon.

”Yes” sa jag och hon sprang in till mitt rum för att gräva genom min WIC. Jag skrattade och gick ner till köket, påvägen ner slog jag Jessicas nummer.

”Sasha?”  frågade Jessica.

”Heeeeey Jess” sa jag.

”Så du är inte död, det är väll bra nyheter” sa hon.

”JJ, sorry det har hänt mycket” sa jag.

”Jag vet, snackade med Ryan” sa hon.

”Vill du komma över, jag skulle vilja ha dig här”  sa jag.  Samtidigt som jag tog ut Kornflakes paketet.

”Okej är där om 1 timme typ” sa hon.

”Okej, ses”

KL 18:30

”Sasha, rör inte på dig så mycket” tjöt Jessica samtidigt som hon fixade mitt smink, jag ville helst fixa mitt eget smink. Men det är Jessica vi snackar om, säg nej till henne en gång du ångrar att du kommit ut mellan din mammas ben.

”Kan du skynda dig?” frågade jag irriterad.

”Jaja, tyst” mummlade hon.

”Vänd dig om” sa hon och jag vände migom så hon kunde rulla bort hår rullarna.

Jag tittade fram och såg Melissa leta efter skor jag kan ta på mig.

”Mel, har du hittat klänningen?” frågade jag.

”Jag och Jess hittade den perfekta klänningen till dig” sa hon med ett leende. När Jess hade fått bort alla rullar tog hon en kam och kammade mittt hår och sedan knuffade mig på ryggen. Jag ställde mig om och kollade på spegeln, jag drog fram lite hår och log nöjt åt hur jag såg ut. Inte för mycket smink och inte för lite heller akka perfekt. Jag måste tacka Jess senare.

Jag drog fram min mobil och tittade klockan 18:48

”Oh my gosh, Mel var är klänningen? tjöt jag

”Allt ligger i WIC, på stolen” sa hon.

Jag sprang in till WIC och stängde efter mig, jag kollade på klänningen, det var en kort kläning som var som en tub-klänning med lite väck runt omkring och genom skinlig tyg runt magen. Jag drog på mig klänningen och de svarta pumbsen, jag tog på mig min halsband och örhängarna och to tag om min väska. Jag tittade på min fullbody spegel och log. Jag längtade verkligen på det här. En hel kväll med Justin, man vet aldrig vad det kan leda till. Men jag vet att jag inte kommer ångra det.  Pling.

Jag tog fram min mobil och såg ett sms från Justin.

Justin

Kom ner!

Jag log stort och steg ut från WIC, Melissas och Jessicas käken föll ner på golvet. Jag log stort och snurrade runt ett varv.

”Sasha, du ser ut som en princessa” sa Mel.

Jag tittade på henne och räkte ut min armar och böjde min ner. Jag kysste hennes kind och gav henne ett rött märke på kinden.

”Damn Sasha, kolla in dina sexiga legs” sa Jess och log, jag gick fram till henne och kramade om henne och mitt under vår lilla kram hörde jag någon tuta med bilen ute. Ugh, Justin borde verkligen gå och köpa lite tålamod.

Jag gick ner och öppnade dörren, jag tittade på Justin som stod lutat på sin  bil. Han hade på sig en vit t-shirt och en kavaj och svarta byxor. Så enkelt och så sexigt. Jag gick ner till honom, och han kollade upp och såg mig. Typiska skor som ska låta så högt, jag kunde inte se honom genom hans glasögon. Men det stora fliner på hans ansikte förklarade mycket. Han slickade sina läppar och studerade mig upp och ner. Jag gick fram till honom och la mina armar runt hans hals och han drog mig i midjan till en stor varm kram.

”Du är så vacker” sa han.

Jag rodnande sakta och drog mig bort från honom och såg på hans kropp.

”Och du är så…. Sexig” sa jag och han log.

”Ska vi börja röra på oss?” frågade han.

Jag nickade och han kysste min kind innan han följde med mig till andra bildörren och öppnade upp dörren till mig. Jag satte mig i bilen och Justin startade bilen.  Jag visste inte om jag var nervös eller inte, kanske Justin bjöd ut mig och så. Men det som hände i Kali är fortfarande ett stort sår i mig. 

Ett mellan kapitel!

 

Ingens perspektiv.

Sasha satt uppe på sitt rum, ljuset från hennes fönster lyste starkt på henne.
Hon kunde inte tänka klart, hon brydde inte sig hur mycket hon hade skrämt Melissa nere i köket.
Hon var tom. De fanns ingen lyckligt slut för henne, de visste hon. Allt i hennes liv hade gått fel och hon är vilse i sin egen livs labyrint. Hon tänkte att den här gången finns det ingen vid hennes sida och hjälper henne på rätt spår, hon är frusen och ensam. Värmen försvann, dagen Justin kränkte henne i städskrubben.
Hon ville bara ställa allt till rätt, men allt gick bara fel. Justin hade inte hört av sig till henne sen dem kom hem. Han låg i sin säng samma som Sasha och bara kollade upp på taket, tom på tankar.
Ena mobilen i sin hand och visste inte om de skulle hjälpa om han ringde Sasha. Skulle hon svara? tänkte han varje gång han kollade ner på mobilen där Sashas nummer var inslagen.
Ryan satt också där på snurr stolen i Justins rum och höll han sällskap, inte för att det var så trevligt.
Inget ord delades ut i detta rum, dem var knäpp tysta och Ryan ville inte få luften att bli mer obehagligare när han visste att Justin ändå inte skulle svara honom.

Melissa satt på soffan, tårarna rinnande ner för hennes kinder, hon var rädd. Aldrig i hela hennes liv hade Sasha skrikit på henne och de gjorde de inte bättre när de handlade om att glömma sin egen mamma.
Varför skulle hon glömma mamma? Hon var så liten och förstod ingenting.
Hon bara grät för att Sasha var så arg på henne. Hon höll sin ena nalle i handen och snyftade sig fram till telefonen. Hon lyfte upp den och tryckte på 3 och sedan ringde det.

"Hallå?" svarade han oroligt
"Ryan" Snyftade Melissa.
"Melissa? Vad har hänt?" han satte sig rakt upp i stolen.
"Sa-sasha ä-r arg po mej" grät hon, när hon äntligen fick fram orden som hon hade stramat fram.
"Varför är hon arg på dig?" Justin som hade hört Melissas namn blev nu nyfiken och satte sig upp och granskade Ryans oroliga ansiktsuttryck.
"Jag vet inte, Ho-hon börja skrika på mig att glömma Ma-aama" Melissa grät och Ryan reste sig snabbt upp.
"Jag kommer hem!"

"Vad har hänt?" frågade Justin direkt. Ryan drog sin hand genom håret och mötte Justins oroliga blick.
"Jag vet inte, någonting har hänt med Sasha?"
"Vadå har hänt?!" skrek han nästan.
"Lugn, ingenting sånt, men hon började skrika på Melissa om sin mamma, jag vet inte" sa Ryan lugnt.
"Ring Brad!" sa Justin och tog på sig sina skor.

"Ryaan!" ropade Melissa och sprang in till hans famn, han kramade om henne och hon snyftade mot hans axel. Min blick gled förbi dem och jag joggade upp för trappa och sedan in till hennes rum.
Jag knackade sakta på dörren, ville inte skapa en stor scen genom att springa in. Sekunder gick och ingenting hände, de var knäpptyst. Jag öppnade sakta dörren och klev in i rummet.

"Sasha?" sa jag med en låg röst. Hon satt på sin säng, helt stelt satt hon och kollade in i väggen.
"Sasha?" upprepade jag och ställde mig framför henne.
Hennes ansikte var blekt som att hon hade sett ett spöke. Hon bröt blicken från väggen som jag ställde mig framför och kollade upp mot mig. Rakt in i mina ögon. Den var mjuk men snabbt ändrades till känslolöst, ilska och massa känslor. Hennes ögon vidgades när hon började sakta komma till verkligheten, och nu var det bara ilska som speglades i hennes ögon. 

"Vad gör du här?" snäste hon. Jag kollade mjukt på henne och hon ställde sig hastigt upp.
"Jag sa vad gör du här?" upprepade hon.
"Ut" skrek hon, och började knuffa mig. Hennes knuff fick mig att backa två steg bakåt.
"Sash-"
"Jag sa ut!" skrek hon och började knuffa mig mot dörren. Jag höll emot och hennes knuffande blev som små slag mot min kropp.
"Ut" hon skrek högre och jag regerade snabbt. Jag tog tag i hennes händer och höll dem skyddande.
"Lugn, Sasha" Tårarna rann ner för hennes kinder. Med en skymt av röda ögon kollade hon upp mot mig, sårat.
"Lugn? vill du att jag ska va lugn?" viskade hon. Hon drog sig bort från mig och gick mot sängen. Jag slappnade av.

Nästa sekund vände hon sig om och en lampa flög mot mitt håll, med min reflex hann jag komma undan lampan som gick sönder i bitar när den träffade väggen och precis när de höga ljudet hade inträffat öppnades dörren och in kom Brad och Ryan. Med uppspärrade ögon. Men hon kollade bara ilsket på mig hon brydde sig inte om något annat, ilskan i hennes kropp hade tagit över jag såg det. Snabb drog Ryan bak mig och Sashas blick förflyttades från Ryan och sedan Brad. Det var som att hon inte ens hade märkt att dem hade kommit in i rummet.

Ingens perspektiv.

Sasha försökte ta kontroll över sina andetag, få henne lugn.
Hon hade lärt sig genom alla svek hur hon ska lugna ner sig. Men de här var för mycket för henne.
När hon såg Justin framför sina ögon smällde det för henne. Hon var inte sig själv längre. Ilskan hade tagit över.

"Du ljög för mig?" hon pekade på Brad, hon var så förvirrad. Hon visste inte vem han var. Brad förstod direkt vad hon menade, de var dags att tala sanningen.

"Jag ljög aldrig för dig" sa han lugnt. Hon skakade på huvudet.

"Du känner min mamma!" skrek hon. Brad suckade och gick sakta ett steg mot Sasha.
Hon tog fram sin hand som ett stop och bakade bak ett steg.

"Vem är du?" frågade hon med skakig röst.

"Din morbror" sa han med stolthet och höll kvar ögon kontakten. Brad var ingen som skämdes över sin handling. Han var ingen som stirrade ner på marken när han var rädd. Han möte problemet och bröt aldrig kontakten.

Sashas mun föll öppen när hon fick höra orden lämna hans mun. Morbror? tänkte hon förvirrat.
Nej nej han ljuger övertalade hon sig själv i sina tankar.

"Du ljuger, sluta ljug för mig!" skrek hon allt hon kunde och knep ihop sina ögon. försökte inbilla sig att hon var långt från alla dessa problem.

Jag kunde känna hur mina händer skakade okontrollerat. Ilskan i mig ville inte försvinna även fast jag försökte lugna ner mig med mina djupa andetag. Jag kunde känna i luften att Brad försökte ta försiktiga steg framåt och de gjorde mig bara mer rasande.
"Kom inte nära mig" snäste jag och kollade hatande på han.
"Jag vet att allt det här kom så plötsligt, jag förstår dig"

"Du förstår ingenting!" fnös jag.
"Sasha, jag och din mamma gjorde de här för dig och Melissa"

"Hon är inte min mamma" orden flög snabbt och osäkert ut från mina läppar.
Brad gav inte ifrån sig någon stor reaktion, han visste att jag bara var arg.

"Jag hatar henne!" mina ögon börjades fylla med tårar igen.
"Säg inte så, hon är din mamma, hon vill bara ditt bästa!" han försökte övertyga mig, han försökte manipulera min hjärna.

"Håll käften!" skrek jag, frustrerat drog jag lite lätt i mitt hår.

"Ni förstörde vårat liv" muttrade jag och gick fram och tillbaks i rummet. Brad skrattade humorlöst och skakade på huvudet.

"Förstörde? Vi rädda era liv, Du vet själv att du inte mådde bra i Kalifornien. Ni hade det ett helvete där borta. Hur kan du klaga nu när du har en ny familj som bryr sig om dig. Du borde vara tacksam av de livet ger dig, Kalifornia är borta nu!" han skrek ut det sista, och jag hoppade till av hans höjning på rösten.
Men jag kunde inte ta in hans ord på ett bra sätt, monstret som försökte ta över min kropp skrek att han snackar skit. Den skrek att jag skulle ut härifrån och inte lyssna på dem. Men jag stod kvar på samma plats och bara lyssnade.
Min blick fastande på alla föremål som fanns på hyllor, byrån.
"Sasha stäng inte in dig" mumlade Brad och stod nu tätt intill mig. Jag ryckte till av hans röst och backade bakåt och vidare till byrån.
Mina händer slog till allt som låg där och sakerna ramlade ner på golvet, saker som var gjorde av glass gick sönder av min kraft. Men jag ville ha allt sönder.

"Jag vill inte bo här, jag frågade inte efter något av det här!" jag gick vidare till nästa kastade ner klockan och böcker på golvet allt jag visste som inte ens tillhörde mig utan var köpt av Julia.

De var samma bild som jag hade hittat sönderdelat hemma hos mamma.
För varje andetag jag tog blev det svårare,
"Jag hatar dig!" skrek jag mot bilden, som att hon kunde höra mig.

"Jag hatar dig!" upprepade jag mig och slängde in rammen i väggen.
Mina ben föll ner på knä, krävande på luft, allt jag såg just nu snurrade runt, Tårarna rann ner från min kind.
Mina kropp blev omfamnade, och jag kunde svagt höra igenom mina snyftningar att nån hyschade mig lågt vid örat och vaggade mig fram o tillbaka. Min stela kropp föll ner i personens famn och jag grät hysteriskt.
"Förlåt mamma" viskade jag och såg suddigt mot de hållet jag hade slängt rammen.

 Kapitlet skulle komma redan igår men jag hann tyvärr inte skriva klart den! :)
Vad tror ni händer mellan Sasha och Justin? och vad tycker ni om Sashas utbrott?

Fråga - Hur hittade ni våran blogg? kul att veta.

PREVIOUSLY ON SACRIFICE FOR LOVE.
Senaste gången vi hörde av Justin och Sasha hade de slutat ohyggligt mellan dem två. 
De kärleksfulla blickarna och tilliten lämnades kvar i Kalifornia och åkte iväg med ett krossat hjärta och en förtvivlad Justin. En resa full med hopp och glädje, ingen tanke att de speciella paret skulle sluta så hur ska jag säga det på ett fint sätt? enskilt. 
Men nu måste vi ju erkänna att Justin är lite sexig när han är avundsjuk, eller vad tycker ni? men inte visste vi att de skulle sluta såhär. Duma Justin ellerhur? 
Kommer ni ihåg? Attacken mot Sasha, hur kunde han göra så mot lilla oskyldiga Sasha. 
Men inte blev det bättre för Sasha när hon sprang iväg från sina problem för att möta sin underbara mamma. Underbara? Trodde vi ja. Vilken mamma skickar iväg sina döttrar till en mystisk stad flera mil tussen från sitt egen storstad, bara för att få ihop det med sin älskade man. Sashas pappa. Varje person i Sashas liv bara spelar med henne i varje hörn. De är en mirakel att hon har överlevt all smärta. Mer lögner fyller in i hennes liv, Brad som inte alls är lika oskyldig längre, vem är han? De måse ju finnas någon slags annleding varför han lurades runt och hade ögona öppna för lilla Sasha. Att åka tilbaks till stratford  kommer inte lätta sashas hjärta alls. 
Hon behöver sin hjälte, du vet som i alla prinsses sagor, en ond häxa försöker förgöra prinssesan och Prinsens räddar henne, bara nu är sagan lite annorlunda..  livet är en häxan utan sin hjälte. 

Kommer Sasha hitta tillbaks sin kärlek med Justin? 

Sashas perspektiv.

klockan var jag vet inte vad, och om jag hade ork att kolla? Knappast.
Jag och Ryan satt i en taxi på väg hem, himlen var mörkt, en vinter morgon. Jag var trött, hela min kropp var slut. De kändes som att jag skulle falla ihop snart. Men mina ögon, mina tankar ville inte villa för stunden. Jessica hade erbjudit mig en axel att somna mot men jag kunde inte få ett ända blund.
Mina muskler var de ändå som inte kämpade emot.
Mina finger topp snuddade mot den kalla fönstret, jag försökte snudda regn dropparna som åkte ner som ett race, fast än jag visste att det var omöjligt.
Justin hade försökt prata med mig, men jag hade bara vinkat bort honom,gett honom några tomma blickar.
De såg ut som att han ångrade allt han hade ställt till med.
Taxin svängde in till den bekanta området och kort efter var bilen parkerad framför huset.
Jag vill vara glad att jag är tillbaks igen men varför känns de fortfarande tomt. Jag klev ut från bilen och väntade tyst bredvid Ryan när han betalade resan. Han harklade sig när han var klar och jag kollade upp och såg att han kollade på mig. Taxin hade redan kört iväg. Han log mot mig och la sin arm över min axel och började gå mot dörren.
"Skönt att vara hemma?" jag svalde hårt och försökte tänka klart, var det skönt att vara tillbaka?
"Jag vet inte" svarade jag osäkert med en svag röst. Han gav mig ett halvt leende och kollade förvirrat mot mig.
"Förlåt, ja- jag menar det känns bra eller jag vet inte" brast jag ut helt förvirrad av min mening.
Jag la frustrerat händerna framför ansiktet och suckade. Vad gör jag?
"Hey,hey de är okej, jag förstår du saknar Kalifornia" sa Ryan och kramade om mig. Jag stod helt stilla och han kramade tightare om mig. Jag slöt min ögon och la armarna om hans kropp. Han förstod ingenting, han visste ingenting. Kalifornia är min nya mardröm, eller ännu värre om jag en dag vaknar upp i den staden skulle jag var död och hamnat i helvetet. Men ett leende kröp sig sakta upp på min bleka ansikte. Bara ett litet.
Han brydde sig och jag skulle inte fråga efter någonting bättre.
"Är du hungrig?" jag skakade på huvudet och kollade upp mot han.
"Synd för du ska göra mig sällskap" han tog min hand och drog in min till köket. Jag skrattade lågt och följde hans spår.
"Okej vad ska vi äta?" Sa han till sig själv och kollade bekymrad i skafferiet.
"Tacos" sa han glatt och såg jätte glad ut. Jag skrattade och skakade på huvudet.
"Ryan klockan är 5 på morgon" sa jag och kollade på klockan.
"Jaja" han kastade tillbaks tortilla brödet och började gräva sig efter något annat.
Jag satte mig på en bar stol och kollade tomt mot väggen.
"Nudlar" sa Ryan och stod framför mig.
"Jag är inte hungrig" han fnös och satte på kokande vatten utan att besvara min fråga.
"Varför är du så snäll mot mig?" brast jag ut. Han kollade förvånat på mig med munnen lite öppen.
Han la ner nudlarna på köksön och gick runt till mig.
"Jag vet att jag inte har varit så jätte.. du vet" han försökte få fram ordet som han fastnade på.
"Trevlig, vänlig, mindre dryg?" jag gav honom fler alternativ och han himlade lätt med ögonen.
"Men du är okej!" var allt han sa, ryckte på axlarna.
"Du ser hemsk ut" jag spärrade upp ögonen och täckte ansikte med mina händer. Han skrattade lätt.
"Gå och lägg dig du behöver din beauty sleep eller vad ni tjejer brukar kalla det!" jag himlade med ögonen, sa ett snabbt godnatt till Ryan och rusade upp till rummet tacksam över att jag kunde få komma bort från världen ett tag.

"Sasha, Sasha" jag vaknade av en bekant, irriterande,pipig röst som tillhörde den väl kända Melissa. Jag vände mig om och såg hennes söta ansikte som log stort mot mig. Jag log och kramade henne.
"Jag har saknat dig så mycket" sa hon i mitt öra.
"Jag har saknat dig mer min lilla prinsessa" sa jag och smekte hennes hår.
Hon drog bort sig från min långvariga kram och kollade på mig.
"Hur är det i skolan? Har Sandra hjälpt dig bra med läxorna?" frågade jag.
"Dummer, det är jag som borde ställa alla frågor!" tjöt hon och skrattade.
Mitt hjärta stannade till lite där, jag hade inte tänk så mycket om Melissa. Vad jag skulle säga till henne, jag brukade alltid öva när jag skulle berätta något som var svårt att ta in. Speciellt för Melissa, hon som sagt är för smart för att vara bara 8 år.
Hon skulle fråga så många frågor, och jag skulle inte klara av att svara dem, hur skulle jag svara?
Ehm, ja vår så underbara mamma fejkade att vara sjuk, du vet som du gör när du inte vill gå till skolan. Och hon skickade iväg oss hela vägen hit till Canada för att leva lyckligt med vår snobbiga idiotiska pappa. Men tänk inte på det du, ha så kul här. Låtsas som om dina 8 år i Kalifornia aldrig funnits.
Aldrig att jag skulle berätta ett ord om det, men jag skulle inte ljuga heller.
Ser ni? En återvändsgränd, jag är körd.

"Kom du nyss från skolan?" frågade jag lite nervöst.
"Jag hann bara kasta av mig skorna innan jag sprang hit till dig" sa hon söt.
"Aaw, då måste du vara hungrig?" frågade jag och började peta på hennes mage, hon kastade sig på sängen och skrattade.
"Kom så fixar vi något att käka" sa jag och drog på mig tjocktröja och ett par långa strumpor, Kanadas hemska kyla var på väg, hur skulle jag överleva? Jag är van vid Kaliforniens värme, snö och kyla är inte min grej.

Jag gick in till Melissa rum för att få henne ombytt, vi letade igenom hennes garderob och kom ut med en Hello Kitty tjocktröja och ett par rosa mjukisar. Hon sprang ner för trapporna före än mig ner till köket, jag skrattade lite och skakade på huvud och följde med henne ner.
"Vad vill du ha?" frågade jag och gick igenom kylskåpet.
"Pannkakor" sa hon och satte sig på de höga stolarna.
Jag kollade äggen, check.
Jag letade efter mjölet, översta skåpen, de under och resten.
"Sandra!" ropade jag, senaste gången jag såg henne städade hon Ryans rum... Stackare.
Ibland tycker jag synd om henne. Huset är väldigt stor och Sandra är bara en liten söt kvinna. Men hon tjänar mer än vad andra städerskor, hon har tur som hamnat här hos Familjen Butler.
"Ja" sa hon och kom in.
"Var finns mjölet?" frågade jag.
"bakom dig" jag kollade bak och öppnade närmaste skåpet, generat drog jag fram mjölpaketet och började fixa pannkakorna.


Jag serverade Melissas tallrik, och jag satte mig framför henne, hon tog en tugga och log stort mot mig.
"Jätte gott, som vanligt" sa hon.
Jag log och tog en tugga av pannkakan.
"Vad gjorde ni i skolan idag?"
"Hur mår Mamma?" frågade hon exakt samtidigt som jag, jag kollade tyst ner mot min mat. Fan, fan fan.
"Har du fått läxor?" frågade jag.
"Har hon blivit bättre?" frågade hon precis efter mig.
"Vad hette din jobbiga mattelärare?"
"Har hon fixat tapeterna i vårt rum?"
"Mel-"
När ska vi flytta tillbaka hem?"
"Melissa-"
"Har hon börjat ta på sig de söta klänningarna?"
"VI HAR INGEN MAMMA LÄNGRE, HON SVEK OSS, HON VILL INTE HA DIG, HON VILL INTE HA MIG. GLÖM DET NU, GLÖM HENNE, GLÖM VÅRT RUMMET, GLÖM MAMMA, GLÖM KALIFORNIA" tjöt jag och flög av min stol, jag orkade inte mer, verkligen.

Jag vet att uppdateringen har varit ganska dålig, hur länge var det sen jag uppdaterade? jag kommer inte ens ihåg med mer än en månad iallafall. Är jätte ledsen för att lämnat er alla bakom skärmen förvirrad.
Läxor och skolan har för de mesta varit en bortförklaringen, jag ljög inte de är ganska stressig och de förstår nog de flesta.

Vi är två styckna som äger denna blogg, vi började i mars/april 2013 och kämpade för bloggen tills den blev stor och vi tog inte så mycket ansvar för den för allt blev bara krångligare med livet.
Vi bytte novellen och tappade intresset för att ens bry oss om den.
Vi tänkte varje dag på bloggen vad som skulle hända, ni försvann sakta fast vi vägrade att stänga ner bloggen. Era kommentarer ger oss så mycket självförtroende i skrivningen, och i svenskan såklart.
Tack så mycket!
Ni är världens underbaraste läsare som fick oss att se en framtid med bloggen.

Nu tillbaks till riktiga anledningen varför vi egentligen har varit borta i veckor..

För 4 veckor sen hamnade en av oss på sjukhuset, har mått jätte dåligt och var inne flera dagar och kollade hjärtat osv. De blev svårt för den ena att ta hand om bloggen själv, hon visste inte vad hon skulle göra eller skriva. Jag gick inte till skolan på 3 veckor också ingen visste om hur jag mådde eller vart jag var så bloggen var inte vårat första alternativ att tänka på.
Sista veckan kom jag tillbaks till en skola, och nu mår jag bättre. Vi har pratat igenom allt vi två som äger bloggen och skulle vilja starta om igen, med novellen jag själv har uppfattat att ni tycker om, Sacrifice for Love och då menar jag inte med två kapitel utan gå efter planerna vi hade. Fortsätta från kapitel 46 till avslutningen. Skulle ni vilja det? att vi avslutar SFL och sedan får vi se vad som händer i framtiden.

Självklart kommer vi ha Nina kvar som karaktär även om Holland Roden är tjejen i designen, vi hade inte tänkt att byta design alltså. För fin för att kastas bort.
Så skit i i hur designen är uppbyggd och föreställ dig att de är Nina Dobrev på bilderna.

"Jocelyn,tillbaks till jorden!" Holland knäppte med fingrarna framför mitt ansikte jag ryckte till och kollade på henne. "Aa, ehm jag vet inte?" svarade jag på hennes fråga innan.
"Men skit i det nu" la jag till snabbt när jag fick syn på Jackson och han kompisar stå vid trappan.
"Hej baby" sa han, jag kramade om hon och gav han en snabb kyss på läpparna.
"Hänger du med till Rivers hus?" jag slickade mina torra läppar och skakade på huvudet.
"Måste var hemma innan mina små bröder" sa jag besviket, han nickade och kysste mig på kinden.
"Jag ringer dig ikväll?" jag nickade innan jag vände mig om och gick till bilen med Holland vid min sida.

***

"Är de där dina bröder som sitter på trappan?" jag kisade med ögonen från bilfönstret.
"Dem är tidiga" skrattade jag när jag såg hur mycket de led av den kalla kylan. Jag kramade snabbt om Holland och steg ut från bilen. Killarna hörde hur bildörren smälldes igen och de kollde snabbt upp. När dem fick syn på mig komma gående mot dem reste de sig upp och blängde på mig.
"Förlåt killar!" skrattade jag oskyldigt. De fnös till och härmade min röst. Jag låste upp dörren och dem skyndade sig snabbt in i värmen.
"Sätt er i vardagsrummet så fixar jag varm chocklad till er" jag ville gottgöra de för att min lata arsle fick dem att vänta ute i de kalla luften. Jag skyndade mig in i köket och satte på Expresso maskinen.

5 minuter senare.
I min hand hade jag en bricka med två koppar, varm chocklad och en varsin talrik med ostsmörgåsar på.
Jag dukade fram det framför dem och dem kollade inte ens på mig, inte en ända blick utan var helt inne i något tv program. "Ät nu!"
"Tack slav" sa Cole och Dylan skrattade. Finns de någon torrare än mina två bröder? De börjde vibrera i min ficka, jag gräve upp min mobil från bakfickan och svarade utan att kolla namnet.
"Jocelyn" svarade jag i telefonen.
"Hej gumman, kan du göra mig en tjänst?"
"Visst, vad behöver du mamma?"
"Du måste hämta ett par papper till mitt jobb?" jag nickade men kom kort efter på att hon inte såg mig.
"Ja?"
"Kassaskåpet i mitt rum, kan du gå ditt nu?" jag reste mig upp från soffan och joggade upp för trappan.
När jag kom in i mammas rum, tog jag ner en stor tavla och kollde på kassaskåpet som befann sig bakom där. "Mmh" sa jag, så att hon skulle förstå att jag var klar. "Koden är 7018- 03" jag drog runt den runda knappen till alla nummer och tryckte in knappen när jag var klar. Med ett klick öppnade jag den och fick syn på alla pengar och massa papper.
"Kan du leta efter en gul pärm på överstafaket" jag granskade med blicken och fick snabbt syn på den gula pärmen.
"Hittat!"
"Kan du komma med den till mitt jobb så snabbt du kan?"
"Jag är där om 10" jag avslutade samtalet, la tillbaks tavlan, och pärmen bärde jag mellan över armen och midjan.
"Killar jag ska till mammas jobb, sköt er!" ropade jag ut från hallen. Jag hörde dem mumla något ohört men de hörde mig så jag stängde dörren och försvann ut till bilen.

*** 

Jag parkerade utanför banken och drog ut nycklarna från tändningshålet. Dörrarna öppnade automatiskt när jag ställde mig framför den och sedan gick jag in. Med en sökande blick letade jag efter min mamma, banken var folktom idag, gemfört mellan vissa andra dagar då de alltid brukar vara fullt.
När jag äntligen fann vad min blick sökte efter steg jag fram till henne..
"Vem är världens bästa dotter?" skröt jag när jag hade kommit fram till hemne och lagt pärmen på bordet.
Hon log stort och tog pärmen i sina händer. "Tack gumman!" jag skulle precis fråga henne hur hennes dag har varit och varför de var så folktomt idag, fast blev avbryten av ett högt "pang" ljud som ekade i väggarna.
Min mammas ögon kollade storögt mot ingången och de få människorna som var här skrek.
"ALLA NER!" skrek en mörk röst.

Flera skottljud dundrade i mina öron, skrikande folk som höll för sina öron, fast jag stod helt stilla. När de hemska ljudet som nådde mina öron till maximal äntligen hade tystnats ner tog jag min tid och vände mig om.
"Jocelyn" visk-skrek min mamma. Jag ignorerade henne och kände själv hur obehagligt de var i luften, folk andades av rädlsa och kvinnor började gråta men alla stod stilla, förutom jag då som hade vänt mig om. 

De blev Keeps in track som fick fler röster än All That Matters, är ledsen för er som verkligen ville läsa All That Matters men majoriteten blev så här. Tack för att ni röstade och skrev ner era åtsikter har läst varenda en. Nu får vi se om statistiken ökar.
Vad tycker ni om första kapitlet?
- Fråga - Hur många här kollar på Teen wolf?
Svar - Min favorit serie, älskar säsong 3! 

Jag kom in till den bekanta området, där jag en gång fick gå igenom när jag kom hem från skolan. Ja jag var här. Tillbaks till stället jag fruktade mest att komma till. Men om jag måste erkänna skulle jag hellre stå här utanför min mammas port än att stå framför en lögnhals vid namn av Justin. Jag skakade snabbt på huvudet. Nej han ska inte få komma in i min hjärna inte i den här stunden, jag kollade upp på våningen jag bodde på. Persiennen var nerdragen och stängda. Jag tog ett djupt andetag. Hoppas jag inte hittar min mamma värre än förut. Kanske den här gången hittar jag henne på golvet, kniven i handen och ölburkar runt om henne.
Jag vände mig hastigt om och kollade på marken vad tänker jag på? När jag kommer in kommer min mamma stå där med ett stort leende, tjuta av lycka för att jag har kommit och hälsat på, försökte jag övertyga mig själv. Funka det? Kanske för nu hade jag vänt mig om till porten igen och tryckt in koden. Porten gjorde ett gammalt ljud. Det var knäpptyst i porten man hörde inga skrikande barn som förut eller någon dammsugare som var på. Det var annorlunda, som att alla hade dött här. Jag steg upp för första trappan och hoppade till när jag såg en gammal kvinna stå där. Hon kollade på mig med stora ögonen. Hon började sakta skaka på sitt huvud och mumlade saker för sig själv. Jag fuktade pinsamt mina läppar och gick sakta förbi henne. Men hon tog snabbt tag i min hand och började prata spanska med mig.
"Du har ett val, du vill inte se det här, gå härifrån. Du kommer ångra dig" jag drog mig hastigt ifrån hennes grep och kollade skräckslagen mot henne innan jag sprang upp för trappan.
"Du kommer ångra det" hörde jag henne ropa på Spanska. Jag ignorera henne och tog ett djupt andetag innan jag öppnande dörren och stängde den sagta bakom mig

Jag gick fram till en kartong som hade ett föremål på ytan.

Där var en bild på mig och Melissa glaset var sönder och bilden var sönderklippt i tre bitar. Mina händer flög automatiskt för munnen. Vad är det här? jag kollade på andra bilden och såg att den här tavlan hade massa sprickor i glaset. Det var som att man hade kastat tavlan i väggen. Tårar började svälla upp i mina svullna ögon. Har hon flyttat och lämnat kvar sönderbitna bilder på oss?

"Sasha?!" jag vände mig hastigt om och fick syn på min mamma chockad och kollade på mig med stora ögon.
"Mamma?" viskade jag.
"Vad fan har jag sagt om att ta med saker som tillhör dina barn?!" hörde jag en man röst skrika. Jag rynkade på pannan och lyssnade noga på fotstegen som närmades bestämt hitåt.
"Vad fan gör du här?!"
Ni måste skämta med mig.

Justins perspektiv.
Jag gick fram och tillbaka i entrén hallen. Min hjärna gjorde mig galen. Vart är hon? Hon har varit borta i 4 timmar nu och vi åker om 2 timmar.
"Sasha svara" tjöt Jessica i telefon. Hon var lika orolig som mig. Jag drog frustrerat handen i håret och drog i mina hårtoppar. Folk gick förbi mig med konstiga blickar, men jag blängde bara tillbaka vilket som fick dem gå snabbare.
"Justin, har du packat?" frågade Jessica och la handen på min axel.
"Nej, tror du jag har tid med sånt nu?!" svarade jag uppkäftigt och ryckte bort hennes hand. Hon suckade och kollade lidande mot mig.
"Hon är okej, Justin. Gå och packa hon kommer säkert tillbaks snart"
"Plus att Sasha vet alla väggar här i Kalifornia, kommer du inte ihåg hon bodde här?" jag nickade sakta och lugnade ner mig lite.
"Jag packar Sashas saker och messar henne att möta oss vid flygplatsen, om hon inte är där i tid då har vi någonting att oroa oss för men nu? nu måste vi ge henne lite tid" jag fuktade mina läppar och kollade mot väggen. Jessica förstod att det hade hänt någonting innan, hon hade rätt jag måste ge henne tid.
"Är det okej?" frågade Jessica lite osäkert. Jag vände mig om och kramade om henne. Hon kramade om mig tight och klappade mig på ryggen.
"Tack Jessica" mumlade jag mer för mig själv.
"För vad?" log hon.
"För att du bryr dig"

Sashas perspektiv.
"Frågan går tillbaks till dig" snäste jag och kollade på min mamma förvirrad. Hon kollade nervöst mot mig. Mannen som jag har hatat i nästan hela mitt liv började skratta humorlöst. Han klappade händerna och gav mig ett äckligt leende.

"Låt mig gissa? hon har inte berättat?"
"Liam" sa min mamma och tog han i armen. Han knuffade bak henne, och jag gick ett steg framåt.
"Rör inte henne" han började skratta.
"De här kommer bli roligt"
"Klipp skitsnacket och kom till poängen" fräste jag. Han kollade mördande mot mig och hans skratt dog ut.
"Din jävla unge, du har inte fattat någonting?"
"Tänk efter Sasha, tänk noga. Varför tror du att din mamma skickade iväg er?" jag svalde hårt och kollade på han, försökte övertyga mina tankar att det här inte var sant.
"För att vara med mig såklart!" jag kollade bort från han och försökte kontrollera min andning.
"Jag vill inte ha massa ungar som går på mina nerver, och vi hade ett val!" skrek han. Jag var tyst.
"Sasha?" hörde jag min mammas svaga röst.
"Så när du bara låg i sängen, och drack?" jag fuktade min torra mun.
"Var de bara skådespeleri?"
"Talangfull skådespelare" sa Liam, jag kollade äcklat på han och han började flina. Min mamma svarade inte på frågan.
"Du valde han, du vet hur han behandlar dig och du valde han" viskade jag med tårfyllda ögon.
"Han var otrogen mot dig, han lämnade dig, oss ensamma här!" sa jag i en högre ton. Liam fnös.
"Sluta" skrek hon och tårar började rinna ner för hennes kind. Jag höjde på huvudet.
"Vad har vi gjort för att förtjäna det här?!"
"Ni finns ju, det är en alternativ" sa Liam.
"Men de är era egna problem, när de var ni som var så oansvariga att skapa oss och sedan inte ta hand om oss som riktiga föräldrar!" skrek jag. Min röst var skakig, jag ville gråta men det kom inga tårar, de kändes som att det var en monster inom mig som försökte gräva sig ut på nåt sätt.

Jag kände ett kraftigt slag mot min kindben, och jag ramlade ner på golvet, min kind dunkade som hjärtslag men jag gjorde ingenting åt det, jag bara kollade på min mamma med tårfyllda ögon.
"Vi tar hand om våra problem genom att skicka iväg er, långt bort från oss, så varför tar du inte och försvinner härifrån" skrek han och spottade på mig. Jag kände mig svag först Justin och sen det här?
"Vi har det bättre nu, vi har en bättre familj, vi behöver inte er!" snäste jag och kollade på min mamma. Min mammas mun blev som ett smalt steck.
"Vad gör du här då?" svarade hon.
"För Melissa" hon suckade.
"Han gjorde verkligen inget bra jobb, om att hålla ett öga på er" sa hon och skakade på huvudet.
"Vem?" min mamma kollade upp på mig. Hon grävde i sin ficka och kollade ner på pappret hon hade grävt upp.
"Din morbror" sa hon och kastade pappret framför mig. Jag nådde pappret och såg bilden, bilden på min välkända morbror.
Min pappa böjde sig ner och lyfte upp min haka med sina fingrar.
"Nu stick härifrån!"
Jag reste mig snabbt upp och gick mot utgången där min mamma stod. Hon tog tag i min armled och kollade sårande mot mig.
"Jag menade aldrig att göra dig besviken" viskade jag och försvann, bort från min föräldrar. För alltid.

Justins perspektiv
Jag kollade oroligt runt, vart kunde hon vara? Varför var hon fucking tvungen att springa iväg bara sådär? Jag ville ha henne, jag ville be om ursäkt och kyssa henne miljontals gånger om.

"Om ditt spel var att krossa mitt hjärta så kan du avsluta spelet"
"För du har redan vunnit!"

Det var det sista hon hade sagt till mig innan hon lämnade mig, jag ville aldrig krossa hennes hjärta. Jag blev för egoistisk. Jag blev sårad, av lögner. Jag borde ha tänkt på det, varför skulle inte Jake bara vilja förstöra? Sasha är den mest underbaraste tjejen jag känner, det sista hon skulle göra var att ljuga för mig.
"Damn, bro kolla" sa Chaz och rörde sitt huvud lite mot ett par tjejer som stod och läste mode-tidningar, inte ens snygga. Inte snygga alls jämfört mot Sasha, jag kollade bort och tänkte på om Sasha skulle hinna hit.
"Sasha" ropade Jessica och jag kollade på Sasha, hennes hår var lite slarvigt uppsatt, och hon hade på sig ett par mjukisar, ett vit linne och en svart tjock tröja som var lite öppen så att man såg hennes linne. Hon såg helt krossad ut, jag kände mig hemsk hon förtjänade mycket bättre. Hon log lite lätt mot Jessica och dem andra och snabbt gick hon först med att checka in. Jag försökte gå efter henne men kön bakom henne blev längre, jag suckade och drog frustrerat i mitt hår. Hon hatade nog mig. Vi gick vidare för att hitta någonstans att sitta och jag satte mig på en ledig plats för två personer. Jag la min Snapback på andra sättet, hoppades på att Sasha skulle komma. Jag tittade runt och tillslut såg jag Sasha dra på sin tunga handväska, jag kollade på henne samtidigt som hon kollade runt efter en plats.
"Sasha" ropade jag, hon kollade på mig utan någon ansiktsuttryck. Hon bara tittade rakt igenom mig och kollade genast ner på golvet och skakade på huvudet. Hon satte sig ner på den närmaste platsen bredvid henne, tydligen för att inte sätta sig bredvid mig. Jag suckade och kollade ner på mina ben.

I screwed up.... Big time.

 Damn right you screwed up Justin.Morbror? .... hmmmmm? ;)Jag vet jag sa att jag skulle börja efter måndag, men jag älskaar er sååå

Fråga - Hur många av er har köpt  biobiljett till believe? 

Svar - Jag ska köpa den imorgon eller ikväll :)

Justin låg i min säng framför datan och gav massa tips på filmer vi kunde kolla på, medan jag var inne i garderoben och bytte om till en rosa mjukisdress från Victoria Secret. Det stod Pink vid rumpan och ett liten VS märke fanns på tröjan. Jag kollade bekvämt i den avlånga spegel som jag nyligen hade hittat i garderoben och släppte ut mitt hår fritt från den höga tofsen.
"Step brothers eller Grown ups" ropade Justin. Jag log fånigt för mig själv och steg ut från garderoben.
"Kan vi inte kolla på någonting Romantiskt istället för Komedi?" sa jag och slängde mig på mage i den mjuka madrassen. Han höjde på ögonbrynet och började skratta.
"Tråååkig" retades han och drog ut på å:et jag himlade med ögonen.
"Vadå är badass Bieber för cool för såna filmer" Han skrattade sarkastiskt åt mig och jag satte mig upp på knä. 
"Jag har bestämt mig för att följa med till Kalifornia nu" Han log stort och blinkade med ena ögat.
"Bra val shawty" jag kollade ner på mina händer och kände hur rodnades spred sig på kinderna.
"aw du rodnar" retade han, jag himlade med ögonen och kollade upp mot han.
Jag kröp sakta mot honom med knäna och han la datan ifrån sig. Närmre jag kom så bet han sig löst på underläppen. Jag satte mig på hans midja, ett ben på varje sida, jag smekte fingertopparna genom hans käk linje och böjde mig ner så att min ansikte var några centimeter från hans, Justin slickade sina läppar och blundade av min beröring. Hans händer var på min korsrygg och drog nu händerna ner till min rumpa och tog ett stadigt grepp om den, jag stönade lågt när han började massera och för att dämpa ljudet tryckte jag mina bultande läppar som var så hungriga för Justin läppar mot hans. Han träffade sina läppar hårt mot min på vägen och jag hade mina händer mjukt kupade vid hans kinder. Han avbröt kyssen och började istället ge mig blöta kyssar på halsen samtidig som jag andades tungt. Mina händer gled ner till hans vältränade magen som jag kunde känna igenom linnet, jag kände hur hans magmuskler spändes så fort min hand gled ner ditt. Justin började nafsa och suga bakom örat på mig, vilket fick mig bli galen.
"Mmh" mumlade jag mot hans öra och jag kände hur hans läppar formades till ett flin när han hörde mig. Jag hade nu min hand på hans nederdel och kunde känna hur det hade bildats ett liten bulla där nere. Jag började röra min hand sakta i en rörelse på hans bulla och det fick Justin att sluta nafsa på mig och gav istället ifrån sig ett stön i mitt öra. Jag fnittrade och drog bort min hand.
"Så om den romantiska filmen?" Fnittrade jag och gav honom ett flörtigt leende. Han grymtade till av mitt retande och jag rullade ner från han skrattade och plockade upp datan för att sätta på en film.

"Du har inte förklarat händelsen som hände idag" Jag kände hur hennes kropp stelnade till och hon vred sig sedan obekvämt i min famn. Jag släppte greppet om henne och hon satte sig upp. Jag tog tag i hennes hand och smekte den med min tumme. Jag ville ha sanningen ur från henne och planerar inte att stiga ut från rummet fören jag har fått den.
"Jag blev bara ehm.. Vet inte hur jag ska säga det" Hon kollade ner på våra händer och hostade till i halsen.
"Han var ute efter hämnd, han sa att han aldrig ger upp för det han vill ha" jag kollade förvirrat mot henne och rynkade på pannan.
"Jag förstår inte, vilken hämnd?" hon suckade och skakade på huvudet.
"Berätta till mig, jag är här för att lyssna"
"kommer du ihåg dagen jag sov hos dig?" jag nickade.
"Jag blev nästan våldtagen" kom det ut som en sårbar viskning. Mina käkar började spännas och innan jag hann ifrågasätta vem det var som hade rört henne, fortsatte hon.
"och när jag försökte smitta iväg, började han misshandla mig" hon kollade upp på mig och blinkade två gånger.
"Han slog mig aldrig i ansiktet så att de skulle komma blå märke, utan dem hårdaste smällarna kom på mitt huvud och mage" hon ställde sig upp och lyfte upp sin tröja halvvägs.
"Det är därför jag har det här äckliga blåmärket" jag kollade på blåmärket som nästan hade läkt, men man såg den fortfarande tydligt. Hon gjorde en äcklad min och drog snabbt ner tröjan.
"Sen kom Brad och räddade mig"
"Varför berätta du inte för mig?" Frågade jag och ställde mig också upp.
"Jag kunde inte bara komma och berätta det till dig, du skulle inte ens bry dig" fnös hon och himlade med ögonen. Jag gillade inte hur hennes attityd var i just det här tillfället när hon själv visste hur allvarligt det här var.
"Driver du med mig?" Snäste jag. Hon la armarna i kors och skakade på huvudet.
"Du ljög för mig?! Du sa att du gjorde illa dig i bion när du i själva verket blev Våldtagen?!" Skrek jag. Hon hoppade till i början av min ton, men hon måste fatta att det här inte var ett jävla skämt.
"Jag blev inte våldtagen!" Skrek hon tillbaka i samma nivå.
"Våga inte skrika tillbaka på mig" skrek jag.
"Gissa vad? jag gjorde precis det?!" Jag kunde inte kontrollera min ilska, jag kände att jag måste slå till något och självklart fick det inte vara Sasha, så jag slog till den tända lampan bredvid mig, de brände till i handen och glasbitar ramlade ner på golvet. Sasha gav ifrån sig ett ljud som att det var hon som gjorde illa sig.
"Var det där nödvändigt du tog nyss sönder min lampa?!" Jag drog händerna igenom min bultande skalle, som försökte kontrollera ilskan. Att få höra att den ända tjejen som betyder någonting för mig har blivit skadad av en annan människa, gör mig vansinne men att få höra att hon tar det som att ingenting har hänt gör mig galen och Ja du hörde rätt, Sasha betyder någonting för mig, mer än vad det behövs.
"Kan du inte bara hålla käften i en sekund?!" Snäste jag. Hon blev genast tyst och jag kunde se igenom mina händer hur hon himlade med ögonen.
"Kan du inte bara sluta?! sluta gör mig argare" skrek jag. Rummet blev tyst och det ända jag kunde höra var hennes tunga andetag. Jag satte mig på fåtöljen hon hade i rummet och sjönk ner med huvudet i mina händer.
Efter någon minut med samma tystnad kollade jag upp och såg Sasha på exakt samma plats som förut och kollade runt i rummet, Inte säker på vad hon skulle göra. Jag reste mig upp och hennes blick landade på mig. Jag gick emot henne och hon började genast backa ifrån mig.
"Nej sluta, kom inte närmare" sa hon och sträckte upp handen som ett stop tecken. Jag tvär stannade och suckade. Istället för att se Sasha med attityd såg jag rädsla i hennes ögon.
"Sasha du blev misshandlad, och inte bara det han kom tillbaka till skolan? Och du tar det inte seriöst?" Sa jag mer lugnade och försökte gå små steg fram till henne.
"Du förstår inte" sa hon bara.
"Vad förstår jag inte? Att du nästan blev våldtagen? Och du bryr dig inte ett skit om det? Jag tror jag har det helt klart i mitt huvud!"

"Jag är rädd, okej? Jag är så rädd för vad som ska hända här näst, Han kommer komma tillbaka det vet jag. Vill du veta hur? För det ända meningen som sitter fast i mitt huvud är 'Jag ger inte upp för vad jag vill ha' han stoppade mig framför skolan igen Justin, han försökte gå på mig igen. Du förstår ingenting han kom tillbaka och gjorde mig illa för andra gången, Han kom till och med in till skolan och kväde mig nästan på en offentlig plats? Så klart jag bryr mig, våga inte säga att jag inte bryr mig för det gör jag, jag har aldrig varit så här rädd jag är inte van med det här, jag vill inte ha det så här, det göt ont överallt psykiskt och fysiskt, förlåt att jag inte berätta förlåt tussen gånger, jag är feg, jag är så feg för vad som händer i framtiden" hon släppte ut allt det där samtidigt och tog ett stort andetag mellan snyftningarna innan hon föll ner på knä och grät ut allt. Hon upprepade förlåt tyst för sig själv flera gånger och grävde ner sitt huvud i knäna. På några sekunder var jag framför henne och lyfte upp henne. Hennes ben var så svaga för så fort jag försökte lyfta upp henne föll hennes knä neråt och hon var tvungen att hålla om min kropp för att inte falla ihop. Jag styrde henne till fåtöljen och hon gick hängande bredvid mig med skakande ben. Jag satte mig ner med henne på mitt knä. Hon kröp ihop som en boll i min famn och jag höll henne tryggande om hennes kropp samtidigt som hon höll ett hårt tag om min t-shirt med några tårar som rann ner från hennes kinder.
"Du är trygg hos mig, jag är här, Ryan är här för dig. vi kommer inte låta han komma nära dig igen förstår du det?" Hon snyftade till och nickade sakta med huvudet. Jag strök bort tårarna med tummen och hon blundade.
"Tack Justin, för att du fick mig släppa ut allt som satt fast inom mig" jag log mot henne och kramade om henne hårdare. Min näsa snuddade hennes och hon slöt ögonen av beröringen.
"Jag bryr mig om dig Sasha, säg inte så igen, tro mig jag tar väll hand om dem som jag bryr mig om, och nu när jag vet så kommer ingen skada dig igen, förstår du det? Jag låter inte folk jag bryr mig om bli skadad" efter det kysste jag henne mjukt på hennes svullna läppar.

Drama kommer snart,  Alla som har saknat Kalifornia räcker upp en hand ;) Gör er redo för en tur i Kalifornia med,bråk, tjafs,tårar, svek och oväntat besök! 
De var någon som undrade om Justin skulle följa med till Kalifornia och svaret är Yes!